Det här småbarnslivet

Hejhej trött mammis!

Alltså. De här småbarnsåren. Det går verkligen i ett, i ett hela hela tiden. Det är mattider och sovtider och blöjbyten och snor och gnäll och trots. Och lämning och tider och passa och tvätt och mat och disk. Och tjat, massor av tjat. Men också mys och skratt och stolthet och kärlek. Oändligt med kärlek. 

Inatt trodde vi att Micro-mannen skulle få feber för han var varm även om han inte var feberhet. Och sov oroligt. Bökade och gnällde och bökade lite till. Han brukar sova lugnt och stilla mellan oss men inte inatt. Kändes som jag var mer vaken än sov. Och sömn är a och o för att orka. Hade nästan glömt hur det kan vara. Mini-mannen bökade alltid och var ofta vaken 1-3 timmar mitt i natten där han var tokpigg. Det var inte superkul och den perioden i livet när han gick på förskola och båda jobbade och jag dessutom var gravid var man inte sitt piggaste jag. Men vips började han sova som en kung hela nätter någon gång kring 2-2,5 år. Och T har hela tiden sovit helt okej, mycket bättre än J gjorde som mini. Även om jag fortfarande vaknar miiiiinst en, men oftast flera gånger per natt, sover vi riktigt okej hela familjen ändå. Men inte inatt då… Och zzzzz. När hjärnan är som kola och ögonlocken liksom grusiga hela dagen. Jag hade glömt. Och inser att även om småbarnsåren är jobbiga så har vi det relativt bra. Och det finns det som har det mycket värre än oss. Det hindrar inte mig från att knoppa in tidigt idag för att ta ikapp lite sömn. (Och han hade inte feber. Är nog bara inne i en orolig period, för han knorrar och gnäller lite i sömnen idag också.)


Något att se fram emot

På väg till dagens visning kunde jag äntligen inviga mina nya lane low boots från house of Lola (även om det var i varmaste laget). Slutet av augusti och hela september hittills har varit helt fantastiska vädermässigt med temperaturer på stabila 20 grader eller mer men nu börjar det bli liiiite svalare. Vill inte skriva ”äntligen” eftersom vi har  njutit och utnyttjat värmen till max men det ska faktiskt bli lite skönt att få börja med riktiga skor. Och jackor. Och koftor. Lite lager på lager. Vara mer påklädd helt enkelt. Hösten, nu i början när allt är krispigt och klart är verkligen en favoritårstid. 🍁🍂


Ofrivilligt ”köpstopp”


Buhu. Jag brukar få göra en stor beställning med barnkläder inför höst/vinter och sedan en inför vår/sommar. Men nu behövs inte det. Mini-mannen växer inte så rasande fort längre och kommer att kunna ha sin garderob i några månader till. Och Micro-mannen har ärvt mini-mannens avlagda kläder och har mer än tillräckligt han med. (Längre fram kommer han inte att behöva ärva allt utan få egna, nya kläder också, men inte i den storleken han har nu.) Typ köpstopp alltså. 

Men jag fick göra en liiiiten beställning från favoritmärket Next ändå och får vara glad för det lilla. Båda killarna behövde faktiskt en påfyllning av pyjamasar. Och då råkade det bli matchande ”kalas-outfiter” också. Med mjuk skjorta och mjukisjeans. (Det är alltså ett par små och ett par större ihopvikta byxor på bilden, inte ett enda par…) Och så fick mini-mannen påfyllning av kalsonger. Eller. Han fick sina första boxershorts eftersom han ville ha likadana som pappa. Eftersom han typ åker rutchkana nerför en jordig backe på rumpan på förskolan har han förstört några par och det var dags att uppdatera… Om de sitter bra kommer jag lätt att köpa från next igen för de var riiiiiiiiktigt mjuka och goa i tyget. 


Hade sååååå gärna shoppat loss ordentligt och uppdaterat hela deras garderober men det behövs verkligen inte nu. Det riktigt kliar i fingrarna på mig men jag biter ihop. Tröstar mig med att vi i alla fall måste köpa nya skor och någon vinterjacka och mössa också. Alltid något… Hehe. 


Tomt och tyst

Mannen är borta med jobbet över natten och kommer hem imorgon kväll. Och jag tänker innan att det nästan ska bli skönt med lite ”egen” tid på kvällen. Likadant när jag själv åker iväg. Då längtar jag bort. Men sen. När det väl är verklighet. Då inser jag att det ändå är bäst när vi är tillsammans. Hemma. Det är så tomt och tyst nu. Han saknas. Hans andetag. Hans närvaro. Hela han. Vi är verkligen bortskämda med att nästan alltid vara tillsammans. Fast det är nyttigt det här ändå. Att få inse hur bra vi har det och bli påmind om hur lycklig jag är i min vardag. 


Men det går verkligen ingen nöd på oss här hemma. Idag fick jag sällskap av mina föräldrar. Imorgon av mannens. Killarna var varma, glada och återigen – sååååå smutsiga!!! Båda fick klä av sig i hallen. 🙈 Mini-mannen berättade om monster jam och Micro-mannen spexade som bara han kan. Läggningen gick okej och nu ska jag läsa i sängen. Gonatt!


Dyr utflykt


I söndags åkte vi till Klädkällaren i Ale på ”utflykt”. Boxershorts åt mannen var det primära målet men som alltid blev det lite mer än så som slank ner i vagnen. (Mannens favoriter är gjorda  i bamboo från ett märke som heter walking som finns där…) Vi kom faktiskt hem med en ny matta till vardagsrummet vilket inte alls var planerat utan bara blev. Vi har haft en mörkbrun matta med långa ”strån” sedan vi flyttade in för mer än fyra år sedan. Tv-hörnan är naturligt mörk och mattan har inte direkt ljusat upp men jag har framförallt känt att den börjat bli sunkig. Den är fantastiskt mjuk och skön men med långa strån spelar det ingen roll hur mycket man dammsuger och piskar – den drar åt sig bös (göteborgska för smuts typ). Den nya mattan har kortare stubb och blir lättare att hålla ren. Plus att den blir en färgklick som passar med våra graffititavlor. Det ska nog bli bra… Jag och mannen brukar få deala och argumentera när vi ska köpa nytt men mattan enades vi overkligt lätt om.  Det är kul att köpa nytt och göra om men vi har sååå olika smak och viljor ibland att jag både blir galen och förälskad. Det är kul att han har åsikter men jag tycker ändå att han borde inse att jag har bättre smak än honom och låta mig få sista ordet. 😂 Jag gillar att förnya mig då och då när en möbel ”gjort sitt” men mannen vill spara allt i evighet och flytta runt. Nu har gamla mattan fått flytta upp till hallen men så småningom kan vi nog enas om att den gjort sitt i hushållet. Hehe…
En annan sak som fick följa med hem var en grå noshörning som fick göra pärlelefanten sällskap i fönstret. Noshörningen fick jag köpa för att bli nöjd men när den väl var på plats tyckte mannen att den passade fint.  


Monster Jam

I lördags hade R och J lite pappa-son-tid. De var på monster jam inne i stan. Det är så roligt nu när mini-mannen börjar bli större. Han har liksom gått runt och längtat och väntat på detta och laddat för att åka iväg själv med pappa. Räknat dagarna till lördagen och nu efteråt kan han berätta för alla som vill lyssna om bilarna som hoppade och tävlade. Han är medveten. Och upplever saker. Och har intressen. Vilken fin och cool liten person han är och håller på att bli. 


Helgens bästa

Jag tror inte att ni kan förstå hur mycket jag njööööööt och myyyyyyste igår när detta hände. Om jag skulle välja mina bästa bebisstunder är valet solklart – när bebisen somnade på bröstet som ovan. Alltså. Att kunna snusa på håret, höra andningen, ligga hjärta mot hjärta och bara överösas av kärlek – livets lycka. 

Visst att killarna kan somna i famnen när vi myser när de är sjuka ibland men det är inte samma sak som på bröstet. Trodde att jag fått mina mysstunder och att det var slut sedan länge men igår hände det. Micro hade sovit mindre än en timme i vagnen men vaknade och var supergnällig. Tog upp honom och tröstade och efter en stund somnade han om på mig. Hurraaaaaaaa! Jag myste järnet och var så väl medveten om att detta var sista gången. Eller. Med något av mina barn i alla fall. Enda minuset var att jag blev sjukt kissnödig på slutet men kissa var det sista jag ville. Älskade lilla Micro-man. 😍