Värre än förväntat

En anledning till att vi avvaktat med att fixa i Ts rum är sängen. Eftersom J får sova med oss när han är sjuk (och det är han ju varje månad) har den som inte vabbat fått sova med T eftersom han annars kommer in till oss på natten och vi inte vill/kan sova alla fyra tillsammans. Tidigare hade han 120cm att disponera och det funkade faktiskt bra. Men nu. Nu har han 90 cm och vi har under helgen insett att det är lite lite för en vuxen och en T som bökar runt. Zzzzz säger jag! Inatt var det min tur att sova med honom och jag var nästan mer levande än död på morgonen och då brukar jag ändå fungera hyfsat trots sömnbrist. T har mest bökat och rört sig i sömnen så honom har det inte gått samma nöd på. Jag hoppas att han snart börjar sova hela nätter i sin egen säng så att vi inte måste samsova med honom. Det kommer att bli lättare när en av oss sover med J, T sover själv och den andra tar Js säng. Får se om det blir snart eller aldrig 😋

Idag var det min vabdag och idag var T ynkligare än J. Båda har lite lite feber och är hängiga och speciellt T är glansig och sjuk på ögonen. Det har varit mycket gnäll och helt omöjligt att få T att ta ut nappen förutom när han petat i maten. Ändå känns de liiite friskare och kanske kan det bli förskola på onsdag eller torsdag om det går åt rätt håll? 

(Eller. Tim har haft en hostattack nu och är väldigt rosslig. Ska inte ta ut något i förskott.)

Stabilt än så länge

Vi är fortfarande friska….

Redan innan magsjukan kom till förskolan var jag inne i en dålig sov-period. Jag är det ibland. Sover oftast okej, ibland grymt och ibland kasst. Sedan förra fredagen tror jag har jag jättesvårt att somna. Är trött och släcker men sedan kan jag ligga och snurra i 2-3 timmar innan jag väl somnar. Kommer liksom aldrig över sömnpuckeln. Sedan sover jag lätt och vaknar ofta. Det brukar hålla i sig någon vecka när jag har mina kassa sömnperioder så förhoppningsvis är det över snart. 

Igår var jag verkligen ett ras. Förutom svårt att sova låg jag också och magsjukenojade så det blev ännu mindre sömn. Mådde dåligt av sömnbrist och oro. Och så var jag på föreläsningsdag med jobbet. Bra timing…Hade grus i ögonen exakt hela dagen och fick kämpa för att inte somna. Nickade till på typ varje föreläsning och fick dricka vatten, suga på halstablett, smygkolla mobilen  och skriva för att hålla mig igång. La mig i sängen direkt efter att killarna somnat. Släckte vid 20.20, hehe. Även om jag inte har sovit bra inatt har jag fått så pass med sömn och vila att jag känner mig helt okej igen. Skönt. Nu är jag redo för jobb och redo för sjukdom. Var livrädd att få vara vaken hela natten med sjuka barn för det hade jag inte klarat. Bring it on!

Två dagar in

Och så var det nytt år. Jag hade inget emot 2016, det var ett helt okej år för mig. Stabilt och inga större svackor. 2017 får gärna fortsätta i samma stil. Alltså mycket vardags- och familjeliv med lite resor och utflykter. Det räcker så för mig. Tråkigt kanske men jag är ganska Svensson. 😋

Vi inledde nyårsafton med att åka hem från mamma/mormor och ge oss ut i skogen på korvgrillning med grannarna. Lite mulet men himla trevligt och kanske något att göra till tradition? När det började mörkna begav vi oss till min syster/moster där vi sov över. Det är typ sjunde nyåret vi firar ihop och vi börjar få in rutin på kvällen. Massa mat och godis som vanligt. Huvudrätten var plankstek, något jag aldrig ätit innan och det var ju riktigtriktigt gott. Mums! Killarna röjde så att de var helt svettiga och höll igång till typ 22 innan tröttheten tog över. Igår var vi sega och slappade hemma med mycket soffhäng. Gött ändå att inte vara bakis utan bara trött. 

Idag började jag jobba medan övriga såsar vidare hemma veckan ut. Hade gärna varit ledig jag också men samtidigt är det gött med lite rutin igen. Ta tag i livet precis som alla andra efter nyår. Hade planerat att springa hem från jobbet idag och sedan springa dit imorgon bitti. Men så hade jag missat att packa med skor – snopet. Blev en promenad istället. Nu ligger jag i soffan med måndagshuvudvärk/migrän. Helkonstigt. Men har ofta ont i huvudet på måndagar trots att jag inte har jobbångest på söndagen. Jaja. 

Svettmaraton och sömn i present

Det blir visst mycket sovbilder nu. Sorry för det men samtidigt är sovande barn det finaste som finns. 

Jodå. Visst vände det. Mini somnade som sagt vid 19 igår. Och sedan började han svettas. Och som han svettades… Hans hår var helt slickat och kudden blev blöt. Eller kuddarna. När han blött ner sin egen bytte han till mannens också 😂 Men strunt i det för det viktigaste var att han svettades ut febern. Helt. Vaknade sval idag och har hållit sig sval. Skönt. Eller inte. När mini-mannen är frisk igen brukar det följa ett par extremt gnälliga och trotsiga dagar. Mannen var lätt uppgiven när jag sladdade hem från jobbet. Jag vabbar imorgon också för att försöka få i honom mat och mer energi och är inställd på gnöl. Men feberfri är han och det är ju det vi ville. 

Själv unnade jag mig en tidig sänggång igår. När killarna äntligen somnat i hyfsad tid på kvällen fanns det egentligen en del projekt att ta tag i.  Eller en serie att se på. Eller en man att umgås med. Gjorde ett halvhjärtat försök med serie+sambo men gav upp och unnade mig att gå och lägga mig tidigt istället. Låg i sängen innan 20.30 och sov innan 21. Klockan ringde 6.37 så jag sov nästan 10 timmar och det gjorde susen. Mer än susen. Har känt mig pigg, utvilad och pånyttfödd idag. Wonderful. Och mannen och serien fanns ju kvar till idag så nu har vi tagit vid där jag pausade igår. Sömn är viktigt. Bra beslut av mig igår. 

Det här småbarnslivet

Hejhej trött mammis!

Alltså. De här småbarnsåren. Det går verkligen i ett, i ett hela hela tiden. Det är mattider och sovtider och blöjbyten och snor och gnäll och trots. Och lämning och tider och passa och tvätt och mat och disk. Och tjat, massor av tjat. Men också mys och skratt och stolthet och kärlek. Oändligt med kärlek. 

Inatt trodde vi att Micro-mannen skulle få feber för han var varm även om han inte var feberhet. Och sov oroligt. Bökade och gnällde och bökade lite till. Han brukar sova lugnt och stilla mellan oss men inte inatt. Kändes som jag var mer vaken än sov. Och sömn är a och o för att orka. Hade nästan glömt hur det kan vara. Mini-mannen bökade alltid och var ofta vaken 1-3 timmar mitt i natten där han var tokpigg. Det var inte superkul och den perioden i livet när han gick på förskola och båda jobbade och jag dessutom var gravid var man inte sitt piggaste jag. Men vips började han sova som en kung hela nätter någon gång kring 2-2,5 år. Och T har hela tiden sovit helt okej, mycket bättre än J gjorde som mini. Även om jag fortfarande vaknar miiiiinst en, men oftast flera gånger per natt, sover vi riktigt okej hela familjen ändå. Men inte inatt då… Och zzzzz. När hjärnan är som kola och ögonlocken liksom grusiga hela dagen. Jag hade glömt. Och inser att även om småbarnsåren är jobbiga så har vi det relativt bra. Och det finns det som har det mycket värre än oss. Det hindrar inte mig från att knoppa in tidigt idag för att ta ikapp lite sömn. (Och han hade inte feber. Är nog bara inne i en orolig period, för han knorrar och gnäller lite i sömnen idag också.)

Slut som artist

Jag hinner inte med i svängarna. Helgen bara försvann. Hela lördagen spenderade jag själv (utan familjen alltså) i Stockholm. Var på house-of-lola-kick-off  så nu är jag fullmatad med inspiration och ser fram emot min första höst som säljare. Sååå mycket fina kläder i kollektionen som släpps på onsdag. Jag villhöver (vill + behöver) många plagg så det blir dyrt. Hehe. Men heldag i Sthlm innebar låååång dag för mig. Uppstigning innan 05 och sen kom jag hem strax efter 22 och innan jag varvat ner och somnat hade klockan blivit nästan midnatt. Sov inte på tåget heller, varken dit eller hem. Kunde inte. Töttmössa idag alltså och känner mig snuvad på en familjedag. 

Mini-mannens antibiotika har i alla fall ÄNTLIGEN kickat in. Han hade 40 grader igår men vaknade sval och feberfri idag och det har hållit i sig hela dagen. 3,5 dygn tog det den här gången. Som ”vanligt” är ett tydligt friskhetstecken att han är extremt gnällig eftersom han ätit dåligt och har noll energi. När han är sjuk orkar han inte gnälla på detta sättet. 

Micro-mannen är trevligt nog peppad på förskolan imorgon. Nickar när vi frågar om han vill dit och säger pedagogernas namn. Gulligt!

Slut som artist

Hur mysigt vi än hade det på Gotland så är visst energin slut nu. Det var underbart att sova hemma i vår egen säng inatt men idag är både jag och mannen såååååå trötta. Det känns nästan som en bakfylla. Orkar egentligen ingenting alls men har tagit tag i tvättberget, handlat och fixat här hemma. Veckan blir lugn med fortsatt hemmaplock och små utflykter så att vi kan återhämta oss. Alltså. Gotland i sig var ju inte jobbigt men när vi kom hem sjönk allting in på något sätt. 

Har i alla fall massor av inlägg från ön som kommer framöver. Både för min skull och för den som kanske ska dit framöver. 

Mini-mannen var också trött och slocknade innan 19. Micro-mannen slocknade nu. Nu blir det serietittande med mannen (men bara ett avsnitt) och en nyupptäckt favorit. Marabou mintkrokant. Jag är sådär supertråkig och köper bara samma choklad. Testar sällan nytt. Växlar mellan hederlig mjölkchoklad, japp och så apelsinkrokant. Men nu har jag en ny smartig kärlek och tackar svärbror för det. Den är gudomlig. 

Heja Sverige – zzzzz 😴

Bild lånad från itv.com

Förr i livet var jag en riktig fotbollstjej. Har aldrig spelat, men kollade mycket och kunde rabbla grymma spelare och lag. Hade koll på tabellerna i de stora ligorna, följde Champions league och så där. Kunde ge mig in i diskussioner med fotbollskillar och imponera. Den Jenny har sedan några år gått i ide. Har helt tappat det och kan ingenting längre. Vet inte ens vilka alla i Sveriges startelva är. Har ingen känsla för dem och inga spelare jag har lite extra nära hjärtat (förutom Zlatan). Livet och barnen kom emellan och jag prioriterar sömn framför 21-matcher där slutsignalen går strax innan 23. När jag närmar mig pensionsåldern ska jag ha koll igen, haha. Hur som helst. Även om jag inte kan min fotboll till vardags längre är EM och VM heliga. Flera veckor med toppmatcher och tid att hitta favoritlag och favoritspelare. Se snygga mål och uppleva pulshöjning. EM har ju dessutom vettiga sändningstider…

Innan helgen skrev jag på FB att tv-kvällarna en månad framöver är räddade och menade det. Men sen fick jag skriva och korrigera mig. Tvn står på och jag har koll på resultaten men jag kan inte ”koll-kolla” på matcherna. 15-matchen är mitt under bästa lektiden och vi är ute typ heeeela tiden. Kl 18-matchen är mitt i läggningen där vi varvar ner, badar, myser, äter kvällsmat, läser och söver killarna. Kl 21-matchen är mitt i vår egentid och min läggningstid. Jag vill egentligen lägga mig i sängen och läsa vid 21.30 och sova innan 22.30 men är det EM så är det. Eftersom det är enda matchen jag kan se gör jag det. Egentligen går ögonen i kors och jag skulle vilja ge upp i halvlek men det är ju i andra halvlek allt avgörs och ska jag inte se den behöver jag inte se alls. Och EM är vart fjärde år så jag får offra lite sömn och lästid! Men ujujuj vad trött jag är. Ikväll spelar äntligen Sverige och den matchen vill jag se. Undrar hur vi får till det? Heja heja heja! (En dröm jag har är att hela familjen ska åka och se en EM-match på plats om en sisådär 12-16 år…)

Det tar aldrig slut

  
Hej från en trött, blek och sliten mamma. Nej. Såklart är jag inte frisk ännu. Imorse var det dags igen. Mellan 04.30-10.30 blev det en del toalettbesök. Jäkla ränneskita! Faktiskt har jag mått som sämst idag och i torsdags. Och nu är jag trött på det här. Ringde 1177 för att kolla läget. Om det inte går över inom en vecka ska jag kontakta min vårdcentral. Det är på onsdag/torsdag och det känns som en evighet dit. Buhuuuu. Tar nästan tillbaka att influensa är värre än magsjuka. Om det nu är magsjuk jag är. Det kan ju vara någon bakterie eller virus också. Jaja. Skittråkigt (😂😂😂) men inget att göra mer än att vänta och hoppas att det går över. 

Något positivt med dagen är i alla fall att Tim verkar hyfsat återställd. Om han fortsätter som idag har han varit symptomfri i 48 timmar imorgon vid 11. 

Sova på dagen?

  

Mini sover ”fortfarande” på dagen, efter lunch. Helst väcker vi honom innan kl 14 och han får oftast sova 1-1,5 timme men det varierar såklart lite. Det känns som om han behöver sin vila men ibland får vi kämpa för att han ska somna och de dagarna känns det både jobbigt och bökigt. På förskolan och hemma ”vanliga” dagar går det smärtfritt och relativt fort att söva honom. Men när vi är i väg på något kul är det supersvårt. Två exempel är nu i helgen på skara sommarland och när jag umgås med min mammakompis vars dotter slutat med dagvila. Mini vill inte alls somna och missa något och har extremt svårt att slappna av och komma ner i varv. Om han ens gör det. Trots att han är trött och ögonen vill igen kämpar han emot. Med min kompis somnar han tillslut men det tar upp emot en timme och jag får väcka honom efter någon halvtimmes sömn för att inte paja kvällsläggningen och då blir han grinig och trögstartad. I helgen på skara sommarland vägrade han sova men slocknade i bilen vid 16-17 när det blev lugnt. En gång har han skippat att sova på dagen. Då somnade han nästan sittande vid middagen kl 18. Vi trodde att allt var lugnt, men så vaknade han 19.30 och höll igång till midnatt så vila på dagen behöver han nog…

Jag tänker att så länge jag ammar och har upphackad sömn vill jag nog försöka ha kvar dagvilan så länge det funkar som det gör nu, för det går bra ca 5 gånger i veckan och mindre bra 2. Mini brukar somna för natten vid 20.30 och sover till 07.30. Just att slippa gå upp supertidigt är jag extremt tacksam för. Jag flyttar gärna insomningen till 19.30 för mer tillsammanstid med mannen men att han ska börja vakna 06.30 istället kan gärna få vänta. Hehe. Även om Micro oftast är vaken när mini sover efter lunch nu för tiden är det skönt med ett litet andrum då också. Vi får se när läget ändras…

(Idag har vi varit hos min mammakompis. Istället för att ta en gemensam promenad gick jag själv med vagnen. Mini somnade på typ 10 minuter och så mötte jag upp min kompis på lekplatsen.)