Månadsarkiv: november 2014

Vecka 34

v34

Idag är jag i vecka 34 (33+2) och det är 46 dagar kvar till BF (som är 15 januari). Barnets har nu blivit ca 44 cm långt och väger 2,18-2,35 kg. Det kan själv bekämpa mindre infektioner med sitt immunförsvar. Utrymmet minskar hela tiden och rörelserna blir större och långsammare.

Jag känner mig väldigt stor och gravid just nu. Och så känner jag att magen är ”hängigare” och längre ner än när Jack låg i den, nästan så att jag vill lyfta upp den ibland. Jag skulle fortfarande inte vilja kalla bebisen för en karatebebis som lever om konstant eller som sparkar hårt, men lillebror är mycket livligare än mini-mannen var. Han fortsätter att trycka ut sin fot uppe till höger, men rör sig så att hela magen hoppar och skakar flera gånger om dagen också. Det är nästan så att jag har svårt att koncentrera mig på annat när han håller på som bäst. Nätterna är dock lugna och det tackar jag för. Min bröst har växt en del och det är på gränsen till att mina bhar passar. Hoppas att de inte växer mer innan förlossningen för jag vill inte börja  med amningsbh innan jag är absolut tvungen. Bröstvårtorna är redan mörka och man ser rätt mycket blodådror. Ser lite läskigt ut. Magen är fortfarande fri från bristningar i alla fall…. Ska jag klara mig denna gången också?

 

 


Ett dygn att andas på

IMG_8584.JPG
I vanliga fall när vi lämnat bort mini-mannen över natten har vi dumpat av honom på eftermiddagen/kvällen. Det har funkat bra men egentligen blir det inte så många timmar att ”dejta” på ändå. Man hinner äta, duscha, se någon film och sedan sova. Lite som en vanlig kväll hemma, bara utan barn. Men igår lämnade vi honom redan runt lunch och det gjorde att det kändes som om vi hade oceaner av tid att bara vara. Vi gjorde inget avancerat, men det behövdes inte heller. Det fina när man är barnfri är just att kunna göra ingenting utan att hela tiden behöva passa på någon. När klockan var 19 kändes det som midnatt. Jätteskönt.

IMG_8579.JPG
Nääs fabriker var kanon. Fina, fräscha rum med snygg inredning. Lugnt och tyst. Vacker omgivning och hyfsat litet och familjärt. Kommer gärna tillbaka. Frukosten kändes lyxig. Hembakt bröd, krispig bacon, äkta juice, våfflor och till och med små lussekatter.

IMG_8580.JPG
Enda nackdelen var att jag verkligen saknade J. Jag brukar inte hinna göra det, brukar kunna njuta och tycka att det är skönt. Men igår och idag på morgonen saknade jag honom massor. Men. När vi kom till mamma och pappa blev han inte överdrivet glad att se oss. Ett leende fick vi, men han lekte vidare och hade haft hur kul som helst. Bra det. Nu när vi kom hem till oss kröp han i alla fall självmant upp i min famn och kramades och gosade en stund. Det värmde mammahjärtat.

Nu ska jag försöka ta fram lite julbelysning…


Julkalendertävling

Emma som har bloggen ”På smällen” kommer att ha en adventskalender från 1 till 24 december. Varje morgon startar en ny tävling med chans att vinna. Öven om jag aaaaaaldrig gör just det kommer jag ändå att vara med och försöka. Gör det du också!

IMG_8575-1.JPG
Bild lånad från Emmas blogg.


På tu man hand

IMG_8571.JPG
Idag har jag och mannen lite egentid med varandra. Mini-mannen är i tryggt förvar hos mormor och morfar (och moster) och vi har rooooomaaaaantisk dejt. Så romantiskt det nu blir när man är trötta småbarnsföräldrar ☺️. Hehe. Vi har klarat av lite ärenden och nu checkat in på Nääs hotell och fabriker. Supermysigt rum med typ 3,50 i takhöjd. Vi ska slappa, mysa, se på film och sova. Och prata kanske…. Imorgon vankas hotellfrukost såklart. Duktigt av oss att komma iväg hemifrån och inte bara slappa hemma i soffan. Vi har bott på hotell med mini-mannen och vi har sovit hemma utan mini-mannen men vi har inte sovit på hotell ensamma sedan innan mini-mannen kom. Alltså på typ två år… Så nu var det dags. Skönt att bara åka några mil från Göteborg och ändå komma bort.

IMG_8570.JPG


Utanför arbetstid

Igår var vi ett gäng kollegor som drog ut till Björkö och badade badtunna. Jag var med men badade inte. 😥 Frågade min barnmorska i onsdags om det var okej och hon sa varken ja eller nej men tog dels upp infektionsrisken och dels värmen. Hon tyckte inte att jag skulle vara i fööör länge och då kände jag att det nog lika bra att hoppa över det. Så mina kollegor badade och jag stod bredvid. Det var jättemysigt ändå. Mörkt ute, men upplyst av lite julbelysning och så en varm badtunna. Det låg precis vid havet. I början var det tydligen bara lagom varmt i badtunnevattnet, men på slutet blev det riktigt varmt. Det var många som tog ett dopp i havet som var 11 grader. Hade gärna badat jag också men det kändes faktiskt helt rätt att avstå.

IMG_8563.JPG
Efter någon timme när alla var varma och färdigbadade drog vi vidare hem till en kollega där vi hade knytkalas. Hade jättetrevligt. Det ääääär kul att umgås efter arbetstid och bara vara, men vi kom fram till att många av oss är lite bekväma innan. Det tar emot att inte bara slappa hemma med familjen efter en jobbvecka utan ge sig ut på turné men när man väl gör det är det så värt det. Bra kväll, helt klart.


Ingen vana

IMG_0890.JPG
Idag känner jag mig näst intill utvilad och det känns gött att känna så en mörk torsdag i november. Inatt sov mini-mannen nämligen hela natten i sin säng. Det händer i och för sig relativt ofta, men inatt sov han utan att ge ifrån sig ett pip på hela natten vilket betyder ostörd sömn. Annars är det standard att han vaknar (minst) en gång vilket kräver nappistoppning eller i värsta fall flytt till vår säng. Det blir en bra dag detta!


Besök på MVC

Idag var det dags igen. Mitt på dagen tog jag en sväng till MVC för ett mäta-magen-och-lyssna-på-hjärtljuden-besök. (Min MVC ligger nära mitt jobb vilket underlättar.)
Mina värden såg ut såhär:
Blodtryck: 108/72 (ska vara max 140/90)
Hb: togs inte
Socker: 6,6 (ska vara under 8)
SF-mått: 31
Hjärtslag: 130/min
Urinprov lämnade jag inte nu.
Lämnade däremot ett blodprov för en D-vitaminstudie jag är med i.

Magen hade växt 3 cm sedan sist och det känns himla skönt. Min SF-kurva har planat ut lite och går inte neråt som den gjort tidigare, pjuh. Bebisen ligger med huvudet neråt men det är inte i närheten av fixerad utan det är ruckbart. Min barnmorska hade svårt att känna exakt hur han låg precis som sist men hon tror att han kanske ligger med ryggen åt min rygg och magen framåt. Det hårda som sticker ut uppe på höger sida då och då (och som hon också fick känna på) är en liten mini-fot.

Har förresten räknat i min kalender och om man räknar med idag har jag bara 20 arbetsdagar kvar innan jag går på föräldraledighet! Det är ju snart, riktigt snart! Och eftersom dagen är så gott som slut betyder det 19 dagar kvar. Nedräkning på riktigt…. Jag har inte supermycket att göra utan lite småpill, avslut och lösa trådar bara. Skönt, för sist jobbade jag halvt ihjäl mig in i det sista och blev ändå inte klar. Egentligen har jag ett större projekt på gång på jobbet som tar några dagar men jag är beroende av en beställning och det är inte säkert att jag hinner påbörja och avsluta det innan jag försvinner. Lite synd men inget jag kan påverka. Jag ska njuta nu av de sista arbetsdagarna på ett tag. Försöka i alla fall….

IMG_8547.JPG
Bjuder på min skalle och kulan. Usch, vad jag hatar att vara med på bild! 😁


Mini-mannen i sociala sammanhang

När det gäller ens egen unge blir man lätt lite hemmablind, men det är så det ska vara. För mig kommer han alltid att vara perfekt och fantastisk. Men det är lite spännande hur han fungerar i grupp och vilken liten typ av personlighet han är. När vi är i närheten tyr han sig väldigt mycket till oss så då är det svårt att bedöma.

Nu har han gått på förskolan i snart tre månader och bilden av hur han är som egen person där börjar klarna lite. Både pedagogerna men också andra föräldrar beskriver honom som en ganska cool kille. Våra grannar som precis har skolat in sin minsta kille på avdelningen är helimpade och tycker att han verkar enkel att ha att göra med. (Haha säger jag. Enkel på förskolan kanske, men verkligen inte alltid hemma….) Han är glad och nöjd och sysselsätter sig själv. Han är inte den som klänger och behöver närhet utan hittar hela tiden olika grejer att pyssla med. Sällan ledsen förutom precis när vi lämnar. Samtidigt som han klarar sig själv är han social också och vill gärna kolla vad de andra gör även om han inte alltid deltar. Han är tyst. Undersöker allt. Snabb som blixten. Har en egen vilja men är inte superenvis. Han är lång för sin ålder och därför upplevs han som äldre än han är och de glömmer bort att han är så ”liten”. Jag skulle vilja säga att han ärvt mycket av sin fars personlighet och det göt mig absolut ingenting. Mannen är min klippa och bli Jack lika lugn och trygg när han blir större är det bara bra.

Det enda som känns i hjärtat är att två av pedagogerna påtalat att det märkes en tydlig skillnad på J den veckan jag var i New stork. Han var inte alls lika harmonisk och sig själv då utan gnällig, fick utbrott och mer orolig. Gubben. 😍 Inte bra att han blev så påverkad men nu är det glömt och jag ska inte iväg på vift på längelänge. Inte mannen heller.

IMG_8534.JPG


Fullspäckad dag hjälpte inte

Igår var det verkligen full rulle heeeela dagen. Jag och mini-mannen började med att åka buss, och det har typ blivit ett återkommande inslag på helgen att får en åktur eftersom han gillar det så mycket. Han har lärt sig lite också och inser att det nog inte är sista gången varje gång. Nu gråter han inte så fort han ser en buss som han inte sitter på, men han kan fortfarande börja gråta när vi går av. Hehe. Efter lunch packade jag ner honom i vagnen och när han sov tog jag mig bort till Liseberg. Mannen kom efter med bilen.

IMG_8521.JPG
På Liseberg dejtade vi två andra par från föräldragruppen. Jack tyckte att det var jättekul. Han gick runt och tjöt förtjust åt allt möjligt. Vi åkte karusell, men då ville han inte sitta själv utan vara i famnen. Sen åkte han farfars bil och det var en höjdare, han satt och pillade med ratten hela färden. Sen skulle vi åka en attraktion till. En slags bil som går i ett spår en bit över marken. I kön kunde han knappt vänta tills det var vår tur och när vi satte oss var han superglad, men så fort vi började åka blev han rädd och grät hela rundan, plutten. Sen fanns det en klätterborg också och den var det bästa av allt. Tyvärr började det regna och vi skulle vidare så vi hann inte vara där så länge men eftersom vi har säsongskort genom jobbet båda två får det nog bli minst ett besök till.

IMG_8529.JPG
Kvällen avslutades med middag hos svärföräldrarna med mina föräldrar. Mini-mannen vet precis vad som gäller när han kommer till farmor och farfar. Han går direkt fram till garderoben där det finns maaaaaassor av bilar att sysselsätta sig med. Det är likadant hos mormor och morfar. De har inte lika många bilar, men han har sina ställen dit han allltid går direkt där också. Coolt att se.

Trots att vi var igång i stort sett hela dagen igår var Jack vaken, tokpigg och jätteglad mellan halv fyra och halv sex inatt/imorse. Zzzzz. Han sov länge på förskolan på dagen men för att ta igen förlorad sömn har vi istället haft en lugn kväll ikväll utan stoj och Stim. La oss och myste redan kl 19. Han somnade 21! Jäkla skitunge! Är det ett minne blott när han somnade på två sekunder? Det spelar ingen roll om vi aktiverar honom järnet eller understimulerad honom, han vill inte sova på kvällen ändå. Suuuuck…. Samtidigt känns det inte som om han är helt redo för att inte sova på dagen. Jaja. Hoppas att det är en övergående fas som allt annat.


Vecka 33

v33

Idag är jag i vecka 33 (32+2) och det är 53 dagar kvar till BF.
Barnets totallängd är nu ungefär 43 cm och vikten ligger på 1,98 kg i början av veckan och 2,15 kg vid slutet. Kroppen fortsätter att lagra underhudsfett och fostervattenmängden ökar inte längre utan håller sig konstant. Hjärnan växer och barnets huvud blir större. Nu ska jag känna fosterrörelser flera gånger varje dag.

Det har inte förändrats så mycket sedan sist förutom att jag nog får säga att naveln har ploppat. Det gick från en dag till en annan och kom plötsligt för jag tycker att det fanns lite att ta av, men nu är den utbuktad typ hela tiden. Jag känner micro-mannen ofta, men det är fortfarande inte hårda sparkar utan ”bara” rörelser. Däremot är det något han trycker ut flera gånger varje dag, uppe på min högra sida och det känns stundtals obehagligt. Kan inte säga om det är en rumpa, ett huvud, en hand eller fot. Eller något annat. Har ingen aning om hur han är placerad faktiskt. Börjar lägga på mig liiite vätska också….