Det finns kvällar och så finns det bra kvällar

Ikväll tillhör definitivt den senare skaran. Jag har alltid gillat gulaschsoppa och alltid velat göra min egen men aldrig kommit mig för tidigare. Soppa är väl inte idealisk mat en sommarkväll men eftersom det skulle vara mulet hela dagen passade jag på. Slog ihop två recept som lät okej och gjorde min första alldeles egna gulasch. Den blev faktiskt god så jag ger mig själv godkänt. Till soppan åt vi gudomligt gott vitlöksbröd och receptet har jag hittat här. Enda ändringen jag gjorde var att jag skar upp baguetten i skivor och smörade varje skiva med vitlöksgojan. Mmmmm… Lägg till jordgubbar med grädde. Och godis på det. Då förstår ni att matkvoten av kvällen fick väl godkänt.

Underhållningsdelen av kvällen gick inte heller av för hackor. Vi (jag och syrran) såg ”Catching fire”, som är den andra filmen av Hungerspelen-trilogin. Jag brukar nästan alltid säga ”boken var bättre”, men både den första filmen och nu den här är riktigt riktigt bra. Allt jag kommer ihåg att jag gillade i böckerna är med, många små detaljer och själva känslan. Sista delen är uppdelad på två filmer och jag ser fram emot att se båda.

Bild lånad från imbd.com

En ledig klämfredag

Idag har jag haft semester. Himla skönt med en riktig långhelg, men jag ställde upp som landvetterchaufför snuskigt tidigt imorse så hela dagen har varit lite seg. Har hängt hemma, solat, läst och sen tog vi en sväng till Slottskogen. Vi såg pingvinerna, sälarna och var en sväng på barnens zoo. Mini-mannen tyckte att en get som bräkte högt var lite läskig och höll sig nära pappa hela tiden istället för att sticka iväg på upptäcksfärd.

Har söndagskänsla eftersom jag varit ledig i två dagar nu. Ganska så nice att ha hela helgen kvar då…

Bok – Fågelskrämman (⭐️⭐️⭐️)

Jag körde visst 2 connelly-deckare på raken. Lika bra. De har stått i bokhyllan sedan förra årets bokrea så det var dags.

Jag berättade ju sist att Poeten är min favoritbok av Connelly. Fågelskrämman är en fristående uppföljare till den och handlar om FBI-agenten Rachel Walling och journalisten Jack Mcevoy. De var med i första boken också och i Fågelskrämman får vi träffa dem några år senare. Jack har fått sparken från Times där han jobbar och Rachel ligger pyrt till hos FBI. Tillsammans kommer de en seriemördare på spåren, en mördare som undgått upptäckt eftersom han fått oskyldiga människor att fällas istället.

Boken får en stark trea. Vissa bitar är riktiga bladvändare och speciellt slutet är riktigt spännande. Återigen en gedigen och stabil insats av Connelly.

Snart är det slut

Imorgon är sista dagen på stegtävlingen vi haft med jobbet. Vi har hållit på i typ 45 dagar eller vad det är och det ska bli såååååå skönt att slippa stegräknaren! Resten av sommaren kommer det att vara jag och min moppe. Zoom-zoom och så är jag på jobbet. Zoom-zoom och så är jag hemma. Promenera i all ära, men jag kommer att ha mer tid nu. Tid till familjen. Och tid för att promenera eller springa på eftermiddagen/kvällen.

Mitt mål innan vi började var att gå 10.000 steg eller mer varje dag, inte bara ha ett snitt på 10.000. Och när jag bestämt mig för något är jag himla principfast. Som minst har jag gått 10.100 steg och som mest typ 25.000. Mitt snitt ligger lite över 15.000. Jag är nöjd. Men jag är ändå sämst i mitt lag, hehe. I och för sig har vi varit grymma. Vi leder vår avdelnings interna tävling överlägset och ligger femma inom hela SU. Och för att vara småbarnsmorsa är min prestation inte så illa pinkad.

Men ändå. Sköööönt att det är över.

Imorse var det soligt men ujujujuj vad det blåste kallt.

Går med lätta steg

Det syns kanske inte men där borta på gångvägen går det en stor man med en liten man i en vagn. Mina män. Min familj. Mannen gör så ibland. Möter mig på väg hem från jobbet. Det blir lite extra lätt att gå hem då och jag går lite extra snabbt. Undrar om det syns på mig att jag är på väg mot det finaste jag har eller om jag ser ut som en vanlig människa på promenad?

Vi firade för övrigt inte mors dag igår. Jag är ju mamma varje dag. Precis som vi skiter i alla hjärtans dag eftersom vi är kära varje dag. Tycker nästan att alla högtider håller på att spåra ur. Det görs reklam och det ska spenderas pengar. Det ska vara störst, bäst och vackrast på FB, instagram och andra sociala medier. Ju finare presenter/uppvaktning, desto ”bättre” har man det. Yäyä säger jag…

(Lite lättare läggning idag, men det gick inte smärtfritt. Mini-mannen grät förtvivlat innan han lugnade sig i min famn där han snyftade uppgivet. Efter tre försök att lägga honom i sängen som resulterade i ny förtvivlad gråt lyckades jag genom att fortsätta stryka honom över hår och rygg och visa att jag var där. Idag lät vi honom inte vara uppe och leka utan höll oss på hans rum, i hans säng. Det är något med avståndet nu tror jag. Att han känner att han är själv. Nu sover han i alla fall lille plutten och vi kan slappa.)

Vad hände?

Igår hade jag tänkt skriva ett inlägg om våra nattningar av mini-mannen. Hur bra det går och hur enkelt det är. Men det blev aldrig något inlägg igår som någon kanske märkte? Vi hade nämligen värsta nattningen ever.

Ska komma till det. Men först ville jag få fram att i några månader nu har det i princip bara varit att lägga ner honom i sängen. Ge honom nappen och snuttekaninen. Han kryper ihop som en groda och somnar. Det tar några sekunder och lyxigt är bara förnamnet. Okej att vi badar, sätter på pyjamas, grötar och borstar tänderna innan. Det tar ju sin lilla tid, men själva läggandet är enkelt. Det har inte alltid varit det, men vi har kämpat på och fått lön för mödan. Men igår….

Det var min läggning och först gick det som vanligt. Jag la ner honom och lämnade rummet. Jag vet inte om han somnade eftersom jag hoppade in i duschen, men när jag var klar hörde jag honom gråta på övervåningen och mannen som tröstade. Sen vet jag inte vad som hände. I vanliga fall om han vaknar till kan man stoppa in nappen, lägga honom ner igen och så somnar han om. Inte igår! Han ville inte ligga ner. Stod i upward dog om jag ens försökte och ställde sig fort som bara den. I famnen lutade han huvudet mot axeln men började illtjuta så fort jag försökte lägga tillbaka honom till sängen. Han. Ville. Inte. Sova. Vet inte allt vi försökte. Jag läste för honom. Kollade ett avsnitt av stadens hjältar. Lät honom springa runt. Försökte regelbundet lägga honom i sängen men så fort vi gick in i hans rum började han gråta. Försökte med att sova i vår säng också men han ville inte ligga stilla. Så han fick leka som han ville. Jag vet inte vart han fick energin ifrån men han var heeeelt speedad. Sprang fram och tillbaka med en boll, ville bli jagad och skrattade hela tiden. Vi skrattade åt honom men samtidigt ville jag haft lite egentid. Behövde varva ner helgen och varva upp inför jobbet. Icke…. Till slut la vi oss båda två i vår säng med honom mellan oss. Han var fortfarande pigg som en mört och slängde sig fram och tillbaka, satte sig upp, pratade, pillade och bökade runt. Vi var helt tysta, låtsades sova och la honom ner varje gång han reste sig. Till slut, efter en evighet, somnade han. Klockan var nog runt 22 då och i vanliga fall lägger vi honom 19-19.30. Och sen somnade vi också. Kul kväll…. Sicken jäkla skitonge. Hoppas att detta var en engångsföreteelse och att läggningarna blir som vanligt igen.

När han sov på dagen var det som vanligt, han var lätt att lägga. Och vi väcker honom alltid så att han inte sover mer än 2 timmar.

Vi röstade i alla fall innan vilket var tur….

Som förväntat

Precis som tidigare övernattningar gick det hur bra som helst. Mini-mannen hade varit glad hela tiden, ätit bra och sovit bra. När han är iväg helt själv sköter han sig mer exemplariskt än när vi (jag och mannen) är i krokarna. Skönt att det fortsätter att fungera smärtfritt.

Kompisarna

För mig och mannen var det nästan som i gamla tider. Vi var ute och åkte vespa i den ljumma sommarkvällen. Jag satt bak och mannen körde. Vi åt romantisk middag på Max och sen såg vi en film. I den gamla lägenheten fick det bara plats med en litenliten soffa så då vi låg alltid sked och kollade på film/tv. Jag var alltid bakre sked och somnade alltid, utan undantag, speciellt om det var en bra film. Igår låg vi i och för sig bekvämt i varsin del av soffan, men somnade gjorde jag ändå. Typiskt…

Nu ska vi iväg på middag… Ha en trevlig kväll!

Bara jag och mannen

I tisdags (eller när det nu var vi var en sväng till sisjön efter jobbet) köpte vi en cementbalja på Jula. Alltså en stor svart balja. Vi använder den som badbalja åt mini-mannen på altanen. Provade både igår och idag och den verkar gå hem. Kanske i minsta laget men ändå stadig och bra. Mini-mannen tycker att det allra roligaste med det nya badstället är att föra ner ansiktet och speciellt munnen mot vattenytan och blåsa ut så att det blir bubblor samtidigt som han gör ljud. Och så tar han gärna en klunk eller två. Detta är en ny upptäckt han gjort, för så här har han aldrig gjort i badbaljan. Känns sådär om han kommer att slurpa poolvatten när vi åker på semester, hehe…

Inatt sover han för övrigt hos farmor och farfar ❤️

En stor liten kille

I två dagar har det varit sommarvärme i Göteborg. I två dagar har mini-mannen gått klädd i shorts och t-shirt. (Och min sambo som i vanliga fall inte bryr sig om kläder utan tar första bästa i garderoben och gärna matchar randigt med randigt har lyckats åstadkomma två klockrena och snygga outfits. Kunde inte gjort det bättre själv. Igår på stadium kommenterade tjejen i kassan att J var väldigt matchad då till och med mössan och skorna hade samma färg. Och jag hade nöjet att svara att det var mannen som valt kläder.) Strunt samma. Det jag ville komma fram till är att när han har shorts och t-shirt ser han så stor ut i sin litenhet. Mycket mer pojke än när han har byxor och tröja/body av någon konstig anledning.

Solen och värmen är visst här för att stanna några dagar. Bra att vi får öva och acklimatisera oss lite. Om lite mer än två veckor bär det ju av till Rhodos. Idag var det 28 grader här hemma, och det blir nog minst lika varmt där nere. 28 grader är varmt! Det lär bli många dopp i poolen och mycket häng i skuggan. Någon som använt uv-dräkt förresten? Kör man naket under den eller ska man ha badblöja? Känns bökigt med blöja under men samtidigt kapslar inte uv-dräkten in eventuella olyckor på samma sätt som en badbyxa… Men äsch, vi måste väl kunna köra med bara uv-dräkt när vi väl badar. Kommer ju inte att vara i så superlånga stunder åt gången.

Halvdöd morsa, glad mini-man

Jäkla allergi alltså. Idag trotsade jag allt vad pollen heter och packade ner mini-mannen i springvagnen och gav mig ut på en kort runda. Det var jooo-ho-ho-bbigt! Trots att jag går till och från jobbet i stort sett varje dag har jag absolut noll och inget flås. Jag blev lite pipig i luftrören men inte värre än att jag tänker göra om det. Vill nå den punkten där det inte bara är en pina att springa utan faktiskt ganska skönt. J gillar springvagnen i alla fall. Piper förtjust och gör massor av glada ljud. Skjuter den fram och tillbaka på gatan och klättrar upp i den självmant. Sitter nöjd och är allmänt cool när man springer.

Idag efter jobbet åkte hela familjen till sisjön. Vi köpte en stor (bad)balja på Jula, lite virke på byggmax, kollade badgrejer på toys’r’us och sen hamnade vi på stadium där vi köpte ett par tofflor på rea till hushållets minsta innvånare. Egentligen behövde vi inte det eftersom vi redan har två par. Men. Mini-mannen vägrar gå barfota i båda paren. Skriker som en stucken grus och vägrar gå själv, sätter sig bara på marken. Har spanat på dessa länge, innan vi köpt/fått våra andra par, men inte köpt dem. Nu när han inte riktigt gillar de han har och dessa var på rea kände jag att det var värt att prova. Jodå. Han gick barfota i skorna, protesterade inte, gnällde inte. Knäpp unge. Så svettiga fötter som han har borde det vara gött att gå barfota i alla skor, inte bara dessa. Jaja…