Mini-mannen 2 år

Tänk att det har gått 2 år! 2 år sedan den här stora lilla killen föddes. (Och än så länge verkar det som om han får ha sin födelsedag för sig själv.) Om en stund har vi kalas med familjerna, men vi tjuvstartade dagen ned väckning, sång och ett paket. Brandbilen som låg i mottogs med glada pip och han har inte släppt den sedan dess. Lilla älskling – grattis på 2-årsdagen!!!

Oviss väntan

Jahapp. Nu är det ”vardag” igen. Mini-mannen har gjort come-back på förskolan. Vi får egentligen ha honom samma tider som vi haft hela hösten, vilket är 07.30-16, men jag tänker mig att han får en mjukstart inför 15-timmarsveckorna som kommer. Så vi tog det lugnt imorse med lämning runt 09 och sedan hämtade jag strax innan 15. Han grät inte vid lämning och blev knappt glad när jag kom på eftermiddagen vilket kändes bra.

Själv har jag tagit det lugnt men ändå fått lite gjort. Veckohandlat. Reahandlat (ett par byxor och en jump-suit (på chans) för totalt 174 kr). Bytt sängkläder. Tvättat. Pantat. Läst. Bloggat. Sett på skidor. Slängt sopor. Lagat mat. Typ lite så. Det känns skumt att vara ledig. Helt ledig. Det känns skumt att bara gå och vänta på något som kan dröja 3 veckor till. Eller hända när som helst. Uppe i sovrummet är spjälsängen bäddad. Vi har till och med bytt sida i sängen jag och mannen för att maximera ytan…. Och BB-”väskorna” är så gott som redo. Förutom tandborstar. Det är en till mig och bebisen. En till mannen+proviant. Och så en till mini-mannen. För två år sedan började mina värkar 8 januari vid den här tiden någon gång… Men inte i år, så bebisen dröjer ett tag till.

Hemma hos oss – Jacks (nya) rum

Nu är vi nog äntligen klara. Som bilden ovan ser det ut när man kommer in i mini-mannens nya rum. Vi klurade mycket på hur vi skulle möblera eftersom rummet är ganska långsmalt. Vi var inne på flera olika scenarion men jag tror att vi utnyttjar rummet bäst nu.

Sängen är en Ikea-modell som verkar ha utgått, vi köpte det allra sista exemplaret. Från början var den JÄTTEHÖG, speciellt om man som vi vill ha en riktig madrass. Så min händige man kapade 20 cm och det gjorde världens skillnad. Ikeas vanliga sidoskydd funkade inte med madrassen så min handy-man fick hitta på en egen variant för att J inte ska ramla ur sängen i sömnen. Tycker att det blev snyggt och mini-mannen sover mot den plankan varje natt så den var nödvändig… (Mannen ska bygga rullådor att ha under sängen också för extra förvaring men det blir ett senare projekt.)

Leksakerna gömmer vi i lådor och vi är faktiskt duktiga på att plocka undan varje kväll, vilket jag kanske inte trodde. Fast det är mest (eller bara) bilar som dras fram varje dag. På den smala hyllan har vi ställt upp lite grejer för att inte gömma undan allt.

Spisen var mannens inköp och Jack använder den faktiskt mer än jag trodde. Han pysslar med plattorna och kranen och så är den ju utmärkt att köra med bilar på ☺️. Jag fick tyg över efter gardinerna så jag gjorde några tavlor med enkla ramar från Ikea…

Från början hade vi tänkt köpa ett köksskåp och ha som garderob för att utnyttja mer av ytan mellan sängen och väggen men sen blev det en vanlig garderob ändå. Den funkar…. Kuddarna har jag piffat till genom att skriva ut bilar på transferpapper och stryka på vita överdrag.

Det är ett ”killigt” rum helt klart men det passar mini-mannen och han älskar att vara där. Han är svår att lägga och har varit det i flera månader nu men när han väl somnar har han börjat med att sova hela nätterna i sin säng och det är ett framsteg. Någon gång har han vaknat och varit ledsen men somnat om efter en koll och nappistoppning. Vi är nöjda alla tre och det känns skönt att det är klart. (Det var tavlorna och mätstickan som var kvar och det fixade vi idag…)

Första dagen på nya året

Den här 1 januari går nog inte till historien som en av de bättre i vår familj. Snarare tvärtom. Mini-mannens utbrott när han inte får som han vill och vi säger nej har återkommit i förnyad styrka. Igår hade han ett längre. Idag har han haft ett långt och två kortare episoder. Skriker och gråter och dreglar och snorar så att han knappt kan andas och är så arg så arg i hela sin lilla kropp. Asjobbigt är det. Vi pendlar mellan att låta honom vara och försöka trösta men inget av det funkar på en gång utan man får vänta ut attacken. Mellan utbrotten kan han vara världens goaste. Sån som man vill att han alltid ska vara. Läggningen idag ska vi inte prata om heller. Han somnade 21.58 och då var han illpigg ända tills han slocknade på några sekunder. Jag har skrivit det förut va – oh ljuva småbarnsliv!

Nu är i alla fall lillebror välkommen ut till livet utanför livmodern precis när som helst. Jag ser gärna att han kommer innan 15 januari men räknar med att gå över tiden denna gången också.

Gonatt på er!

Så jobbig och så göllig på en och samma gång.

Man behöver inte prata för att förstå

Även om mini-mannen inte pratar ännu märker vi tydligt att han han ett växande ordförråd och att han förstår mer och mer för varje dag. Jag tror att han lagrar inombords och när han väl börjar orda kommer det att komma hur mycket som helst på en gång.

Ett ganska nytt intresse som hjälpt till med utvecklingen är en pekbok på paddan som har en ”gissa vad”-del. Där kommer det upp tre bilder och så frågar en man till exempel ”vart är skeden”. Och så ska man peka på skeden. Väljer man rätt bild förstoras skeden och rösten säger ”sked”. Väljer man fel kommer det upp ett rött kryss över det man gissat på. Mini-mannen är heeeeelt grym, han gör rätt hela hela tiden. Kan sitta och pilla utan ett fel-kryss 30-40 frågor på raken. Och varje gång han väljer rätt kollar han upp för att försäkra sig om att vi ser och det gör vi ju. Ofta gör han egna små glada läten om orden. Nu har han spelat så pass mycket att han kan allt, men det är olika kombinationer hela tiden och grejerna är på olika platser varje gång. Men ändå. I början valde han rätt bild på grejer han absolut inte ”borde” kunna. Typ saxofon och vindruvor och sånt. Roligt att se honom är det i alla fall.

Hos örondoktorn

Idag fick i ställa klockan och gå upp lite tidigare än vanligt då vi hade tid hos örondoktorn kl 09. Vi var ju på undersökning för 1,5 månad sedan och där bestämdes att en läkare skulle kolla upp så att Jack inte har vätska i vänster öra. Ooooom han hade det skulle det tas beslut om att eventuellt operera in ett rör. Sist när han undersöktes sa han inte ett knyst men vid dagens dito grät han. Han skulle ligga på en brits men vägrade. Mannen fick lägga sig istället och så fick mini-mannen ligga på mannens bröst. Mannen fick hålla i hans armar och en sköterska höll huvudet under tiden doktorn kollade i öronen. J grät så att tårarna sprutade 😥. Men någon vätska hade han inte, så hörseln är godkänd men ska visst kollas igen i vår. Som jag skrivit förut:
Vår son pratar inte, men han hör och förstår så talet får komma när det kommer!

Har koll och datum att undvika

Mini-mannen börjar få en hel del bilar nu. Vissa gillar han mer än andra såklart men en grej jag lagt märke till är att verkligen har koll, stenkoll, på grejerna. Som bilarna på bilden. Samtliga har han fått nu under jul och det är han väl medveten om. Han väljer liksom ut de nya bilarna bland alla andra och ägnar sig lite extra åt just dem. Kör med dem, undersöker hjulen och lär känna nytillskotten liksom. Coolt.

Jag går för övrigt runt med en färdigbakad bebis i magen. (Veckoinlägg kommer ikväll eller imorgon.) Det kan faktiskt sätta igång när som helst! Både nu (och när Jack låg i magen) är det dock tre datum vi gärna undviker även om vi inte kan göra ett skvatt åt saken.
– Julafton
– Nyårsafton
– Nyårsdagen
Varför? Julafton är julafton, nyårsafton är absolut sist på året och nyårsdagen är bakis- och pizzadagen nummer ett. Kanske sjukt att det kommer från mig som är född 25 december men om det gick att välja hade vi gärna sluppit de datumen eftersom de är lite extra speciella på något sätt. Julafton blev det ju inte men två datum är fortfarande kvar. Helst vill jag nog ha en 2015-bebis ändå men eftersom jag själv är född på juldagen och nöjd med det är det ingen stor grej om det blir bebis 2014 heller även om inget tyder på det då jag har noll känningar. Sen är ju mini-mannen född 11 januari också. Både jag och mannen är lite kluvna. Det hade ju faktiskt varit hur coolt som helst att lyckas med det unika i att få barn exakt samma dag men samtidigt tycker de flesta att de ska ha en egen födelsedag och inte dela. Nåväl. Det går inte planera eller bestämma utan det är vara att vänta och se. Bebisen kommer när det är dags helt enkelt.

Mammig

Egentligen ända sedan jag kom hem från New York har mini-mannen varit vääääldigt mammig. Innan har både jag och mannen funkat bra men nu i höst har det varit mamma mamma mamma för (nästan) hela slanten. Det är jag som ska trösta, klä på, bära, duscha, mysa och som varit förstahandsvalet när det gällt typ allting. Även om det kanske varit fel har jag låtit honom hållas och verkligen gett honom närheten han behövt. Jag har tänkt att han inte har ensamrätt på mig så länge till och att det gäller att skämma bort honom det sista. Och när han står och sträcker upp armarna mot magen går han ju inte att motstå…. Jag vill ju ge honom allt och alltid finnas där.

Men. Snart är lillebror här och mammigheten blev inte bättre utan det gick snarare åt andra hållet och blev rätt påfrestande. När mannen haft honom i famnen och han ändå sträckt sig förtvivlat efter mig har det känts jobbigt. Precis när jag började fundera på hur vi skulle vända spiralen vände det av sig själv. Mamma är fortfarande bäst (hehe) men nu duger mannen nääästan lika bra och det känns såklart jätteskönt. De myser och har det bra och det är precis så det ska vara och har varit förut. Jack har väl bara haft någon fas där han behövt mig lite mer. Han fattar inte att det ligger en bebis i magen men kanske ändå undermedvetet vet att något är på gång? Ska bli sååå spännande att se hur han reagerar på bebisen.

Vemodigt men ändå bra

Egentligen hade vi bestämt att vi alltid ska fira jul här hemma nu när vi har barn för att slippa flänga runt och för att skapa en egen tradition. Men så är både mannens syster och bror med familj hos mannens föräldrar och då tänkte vi om. För Jacks skull är det såklart både roligast och bäst att fira jul med alla sina fem kusiner och fullt hus. Så vi firar borta och för första gången i mitt liv firar jag utan min syster 😥. Lite vemodigt men vi är ju för Guds skull över 30 så jag överlever nog utan syrran. Mini-mannen går först såklart. Imorgon kommer min familj hem till oss så det blir jul och paket i två dagar.

Förra julen fattade mini-mannen inte så mycket av jul och öppna paket men det gör han nog i år. Imorse fick han öppna en julklapp (den största) och den gick hem. Det var en sopbil som han har släpat upp och ner för trappan och ställt på bordet när vi fikade. Jättekul att köra och jättekul lägga småbilar i containern. Skönt att han är lätt att behaga. Han kommer att bli alldeles till sig när han får många julklappar på en och samma gång eftersom han gärna vill pilla och undersöka direkt. Men tomten tror jag att han kommer att bli rädd för….

Sista dagen

Imorgon är sista dagen på förskolan innan lilla familjen tar lite julledigt. På ett sätt är det lite synd eftersom vi är inne i en sån bra period nu. Mini-mannen tycker att det är kul att vara där och gråter inte när vi lämnar. Nu med jul och sedan kortare dagar och en lillebror som anländer är det risk att allt det vi byggt upp rubbas och vi får börja om lite. Men då får det bli så. Jag ser fram emot julmys!