Månadsarkiv: juli 2015

Nu börjas det

   

Nuuuuuu är det slut på lugnet. (Även om det aldrig är speciellt lugnt att ha två barn att ta hand om på samma gång….) Vad jag menar är att hittills har Micro legat ganska stilla. Han har i och för sig vänt sig från rygg till mage och från mage till rygg innan men inte gjort det till en vana. Från och med igår rullar han dock fram och tillbaka mellan mage och rygg hur mycket som helst och rör sig lite i sidled eller upp och ner också. Så nu börjas det, hans liv i rörelse. Så kul! Men samtidigt känner jag ett litet hjälp inombords också. Måste hålla koll så att han inte får tag på någon av minis alla fordon och sväljer ett hjul eller något. Jag ser fram emot att han kommer att åla, krypa och gå men det blir verkligen mer att göra framöver. 

Jack tog tidigt spjärn med benen och kunde stå i famnen med bara lite stöd. Tims ben har bara vikit sig och han har varit helt lealös och bara hängt om vi försökt samma sak. Men sedan någon vecka har han kommit på hur man gör han också och står jättefint… Han är superstark i magen. Både i vagnen, babyskyddet och på skötbordet draaar han upp huvudet och övre delen av ryggen med magen. Som sagt, kul att han blir mer rörlig!

 

Annonser

Lyckad utflykt

Nu blir det ett inlägg med måååånga bilder igen…

 

Idag har vi gjort en ny ”kåge”-utflykt, den här gången tillsammans med min familj, alltså mormor, morfar och moster. Dagens mål var Anten-Gräfsnäs Järnväg utanför Alingsås. Precis som i Borås drivs detta ideellt av ett gäng tåg-fantaster. 

  
   

Vi åkte till Anten där vi köpte t&r-biljetter och hoppade på kl 11-tåget som dras av ett äkta, gammalt ånglok. Vagnarna är också gamla men vackra. Tåget tuffar längs med sjön Anten i maklig takt och gör ett stopp för att fylla på vatten och då får man gå av att titta. Vi fick bland annat veta att det går åt 1500liter vatten för en tur-och-retur-resa. Och så berättade de att de lägger ner 20.000 timmar på sin järnväg varje år. 18.000 av timmarna är underhåll av lok, vagnar och räls. 2.000 timmar går åt till trafikdagarna som den vi var på idag. Mini ääääälskade resan och hela grejen. 

  
    
    
  

I Gräfsnäs vänder ångloket på en vändskiva till passagerarnas applåder och sedan går det tillbaka till Anten igen. Antingen kan man åka tillbaka direkt eller stanna i Gräfsnäs som har ett slott och en badplats och åka tillbaka lite senare. Eftersom Alingsås bjöd på mulet väder med lite skurar åkte vi tillbaka med vändande tåg. 

Tillbaka i Anten fikade vi och gick in i museet som var helt fantastiskt. Så mycket gamla retrogrejer! Resväskor, flaskor, skyltar, maskiner, tåg, vagnar och you name it. Det fanns också en modelljärnväg där Mini fastnade en bra stund och glatt ropade Kåge, Kåge, Kåge så att det ekade i ladan varje gång han såg ett av modelltågen passera. På museet var det bara att plocka upp mobilen och ta kort efter kort efter kort som ni ser nedan. (Och det är bara ett urval. Klart att familjen fastnade på en del kort också men eftersom det är min blogg väljer jag att inte exponera någon annan mer än bakifrån eller kanske i profil. Micro är så liten att han kan få synas och mini är ju med en del men jag väljer alltid de korten där hans ansikte inte syns helt.)

  
    
    
    
    

Himla bra utflykt! Barn under tre år åker gratis men får en egen biljett. Vuxna betalar 120kr. Tågresan från Anten till Gräfsnäs tar ca 40 min med vattenpåfyllningen och resan från Gräfnäs tillbaka till Anten kanske tog 20 min. Museet var helt gratis. Om jag ska jämföra med Borås-utflykten för en och en halv vecka sedan tyckte jag att själva tågresan på minitågen i Borås var mysigare även om dagens tågresa också var helt okej. Men miljön vid Antens station var helt klockren med museet som höjdpunkt. Gillade verkligen allt!

Mini fick ett eget tåg av mormor och morfar och slocknade i bilen hem. 


Tar det med ro

  
Idag var den här lilla Micro-mannen på BVC för läkarbesök och koll av längd och vikt. Vår vanliga sköterska har semester så idag träffade vi en pensionerad sköterska som jobbade extra och en manlig läkare vi inte haft förut. Tim väger 7490g och är 68cm lång så han har både ökat i vikt och längd. När det gäller längden ligger han på medel men när det gäller vikten ligger han en kurva under medel. Ungefär som förra månaden men lite lägre. Vi är fortfarande inte oroliga. Han följer sin egen kurva som förväntat och hans kurva har en tydlig amningspuckel då han låg preciiiiis över medel och sedan har kurvan dalat. Minis kurva såg likadan ut, bara det att han började över medel och hamnade på medelkurvan när viktuppgången planade. Läkaren sa samma sak. Antingen kommer han vara smal eller så lägger han på sig när han börjar äta och sluta amma. Så länge han är nöjd så…

Sen pratade vi om vad han kunde och inte kunde och då blev jag lite trött. När man är 6 månader ”ska” man kunna flytta ett föremål från ena handen till den andra. Jag har inte reflekterat över om han gör det eller inte när vi är hemma. På BVC fick han en kloss – som han stoppade i munnen, hehe. Eller så höll han den med båda händerna, eller bara den ena. Han gjorde inget tydligt byte och därför försökte sköterskan med samma sak typ tre gånger till han gjorde rätt någon millisekund. Alltså. Spelar roll… Tur att vi har ett barn innan och vet att det ordnar till sig av sig självt så att vi inte behöver stressa upp oss. När han är 1,5 år tror och hoppas jag att han kan flytta saker mellan händerna, behärskar pincettgreppet, att han kan krypa och har börjat gå. Och en massa andra saker också såklart. Känns lite löjligt att gå efter en lista vad man ska kunna nu och stressa om inte bebisen visar det på ett kort besök. Menmen. Är det så att något är fel upptäcks det också. Mini var och är inte supersnabb i utvecklingen men han lär sig i sin takt. Det får Micro också göra!


Rastning av unge

   
När vädret inte är det bästa får man anpassa aktiviteterna lite efter det. Igår gjorde vi en utflykt till Biltema och Bäckebol för att komma hemifrån lite men ändå vara inomhus. Vi var inte ensamma! Idag åkte vi till Ikea för lunch – vi var verkligen inte ensamma! Så mycket folk som idag har jag nog aldrig varit med om på Ikea. Men det gick bra ändå. Först gick vi ett varv för att röra på oss och som vanligt ville Mini springa med en gul säckakärra. Han är både snabb och bra på att manövrera den så det bli en del omkörningar…

Efter maten körde vi på en lagom utomhusaktivitet. Slottskogen! Det kom liiiite regn men det hindrade inte oss från att titta på sälar, pingviner, hönor och klappa getter.  

    
Både igår och idag har Mini fått härliga trotsutbrott där han gråter och skriker högt när något inte passar och han inte får som han vill. Innan vi fick barn trodde jag att jag kanske skulle skämmas när det hände bland folk men det gör jag inte. Inte alls. Det är bara att antingen rida ut stormen och vänta på att han lugnar ner sig eller att bära iväg med honom samtidigt som han vrålar för fulla lungor. Vi har gjort båda. Hehe. Efteråt förklarar vi alltid och pratar igenom det som hänt. Mini pratar ju inte men vi berättar för honomvarför vi gjort på ett visst sätt. Till slut kommer han att lära sig. Jag tycker ändå att han börjar förstå att han inte kan få allt och göra allt han vill. I en affär kan han ta upp något han vill ha men när vi säger nej och att han ska lägga tillbaka det gör han det utan protester. 

Micro är som vanligt världens lättaste att ha med. Men om två år kommer han att vara den ”jobbiga”….

 


Pinsamt stolt

  
Usch! Och hurra! Tresiffrigt på Candy Crush. Bana 1000. Ja. Jag erkänner. Jag är lite lätt beroende men kan inte sluta. Spelar några liv varje morgon och kväll och gärna när jag ammar. Eller sitter på bussen eller väntar för att fördriva tid. Har spelat sedan mini-mannen var nyfödd så det är 2,5 år. Ibland klarar jag 20-30 banor på en dag. Ibland fastnar jag någon månad på en. Det är pinsamt att jag håller på. Men ändå är jag nöjd… Knasigt va?


Vad är det här?!

  
Har ni också hört den att det ska bli 30 grader i helgen – 15 på lördag och 15 på söndag…. Alltså. Det är verkligen en riktig skitsommar – vädermässigt. För vad är det här liksom, inte ens 20 grader och kalla vindar?! Blä…. Visst har det varit uppehåll för det mesta, några dagar har varit fantastiska och vissa kvällar har också varit jättefina. Men det har regnat mycket och många dagar har varit rejält molniga. Micro borde ligga med bara ben och kortärmat. Istället kör vi normal mundering. Så tråkigt. Jag vill bada och åka till stranden. Känner att jag knappt fått min behövliga d-vitamindos. Det är inte tillräckligt soligt för att tanka på depåerna inför den mörka årstiden. Och jag är ändå ”ledig” hela sommaren. Stackars alla som har fyra veckors semester nu. Nej usch. Ge oss över 20 grader, snälla?!


Lite nyttigt också

  
Man kan ju inte äta glass så ofta… Men något som jag vill äta varje dag är vattenmelon! Mums! Egentligen har vattenmelon aldrig legat högt upp på min favoritsommarfruktlista, har mest tyckt att den varit smaklös och mjölig. Men nu. Nu i år finns det helt plötsligt minimeloner i affärerna och det är något helt annat än stora meloner. Knappt några kärnor, inte det minsta mjöliga och så fantastiskt saftiga och smakrika. Mums var ordet!