Bättre sent än aldrig

Innan Jack föddes hade vi (som så många andra) en lista på allt vi behövde köpa. Något vi misslyckades med ganska så grovt var täcke och kudde. Alltså, vi missade inte att införskaffa det, men det blev liksom inte bra. Vi köpte både täcke och kudde på Ullared några månader innan han föddes. Bra så, trodde vi.

När det blev dags att bädda hans säng upptäckte vi att det kanske inte var så bra ändå. Kudden var tjock och jättejättefluffig. Och om det var något jag fattat var det att små bebisar inte skulle ha tjocka och fluffiga kuddar. Så då köpte vi en platt kudde på Ikea istället, för platt skulle det vara. Bara det att Ikeas kudde var så platt att det nästan inte kunde räknas som en kudde. Och täcket vi köpt kändes sååååå himla stort. Vi hade köpt tre bäddset. Bara ett funkade, de andra påslakanen var mycket mindre än täcket. Mysko det där.

Och så kom Jack. Och han sov på sin platta, platta kudde som kanske var för platt? Nu hade han i och för sig runt och fint huvud från sin allra första timme i livet och det höll i sig, gör fortfarande. Men kudden kändes bara fel. Tog faktiskt med både vår fluffiga och vår platta kudde till BVC och som jag gissat var ingen riktigt bra. Men så började Jack rulla runt någon enstaka gång och då hade jag lärt mig att man tar bort kudden. Så han har sovit utan flera månader. Det stooora täcket skippade vi på en gång. Vi körde en mjuk babyfilt först och nu under sommaren har jag sovit med bara påslakan eftersom det varit så varmt. Och nu har vi gått tillbaka till filten…

Nu har jag ändå känt att Jack är mogen för kudde eftersom han gärna lägger sig lite på våra. Och jag ville ha ett mysigt täcke att stoppa om honom med nu när det blir mörkare och kallare. Vårt täcke tar liksom över hela spjälsängen. Det är bara styvt och stort och inte alls mysigt. Har inte mätt täcket eller det påslakanet som passar. Men jag har mätt våra små påslakan och de är 100x130cm. Som är standard. Jag gissar att täcket vi har är minst 110×140 eller till och med 120×150. Sjukt att det ens säljs. Som blivande förälder var sådana mått det sista vi kollade på.

Hur som helst. I måndags var jag på Babyproffsen och fick jättebra hjälp. Gick därifrån med en kudde från NG Baby som är platt men ändå lite fluffig. Alldeles lagom. Och ett täcke från Rätt Start som är så mjukt och mysigt och passar hur bra som helst i sängen. Och sen Jack har fått sova med sina nya grejer har sömnen (just) nu blivit bättre igen. I måndags sov han till halv tre i sin säng, i tisdags till halv fyra och inatt blev det hela natten.

Så ett tips till blivande föräldrar är att inte vara dumsnål och köpa på Ullared utan kanske hellre lägga lite mer pengar på något bra. Eller i alla fall kolla så att kudden är fluffig på rätt sätt och att täcket är 100×130 cm.

Babyinvasion

Invasion är kanske fel uttryck, men idag har jag och Jack haft besök av fyra mammor med tillhörande bebisar. Vi började med promenad och sedan fortsatte vi med lunch för stora och små innan vi hängde på golvet och lekte. När bebisarna slocknade blev det lite vuxenprat också. Öppna förskolan i all ära, men det är skönt att träffas lite mer privat med lite lägre ljudnivå. Ska försöka fixa minst en dejt i november och en i december också. Eftersom vi bor i hus och har ett stort vardagsrum med både soffa och matsalsbord är det smidigast att vara hos oss då de andra bor i mindre lägenheter. Vi sa att jag faktiskt inte behöver bjuda på lunch hela tiden. (Vi har varit hos oss förut.) Alla kan ju ta med matlådor…

På slutet somnade nästan alla bebisarna samtidigt i våra famnar. Och det var läääängesedan J somnade hos mig. Han brukar slingra som en mask när jag försöker och vill somna själv. Men inte idag. Det är ju sååååå mysigt, oj vad jag njöt.

Bjuder på en halvkass ”spegelbild” med dagens värdar. Jag är skitdålig på att fota genom spegeln! Tycker att det är assvårt att hitta rätt vinkel och vart ska man kolla?! Fattar inte hur alla andra får till det. Får väl öva på det…Mini-mannens byxor är min favorit just nu. Från Lindex littlephant.

I mitt/vårt badrumsskåp

Vad mycket onödigt man har i sitt badrumsskåp egentligen! Och vad sunkigt det blir rätt fort! För två veckor sedan ”storstädade”jag badrumsskåpet på nedervåningen och i söndags gav jag mig på det på övervåningen. Mannen har det där nere som ”sitt” skåp nu när han går upp och jobbar för att inte störa oss. Så där har han tandborste, rengöringscreme, deo, rakgrejer och hårjox. Skåpet på övervåningen är alltså ”mitt”, plus att allt onödigt hamnar där också. Vi sover ihop, men har delade badrum, hehe….

Det enda jag använder dagligen är det som finns längst ner i mitten. Det är en spray för håret, deo, fuktkräm för ansiktet och kam. Och inte att förglömma – pincetten! Resten är utfyllnad.

Eller ja, sminket nere till vänster använder jag ju. Mer när jag börjar jobba. Även om det ser mycket ut använder jag nästan bara mascara och lite puder. Ibland kajal. Ibland ögonskugga. Är ingen sminktjej. Längst ner finns också en liten låda där jag har hårspännen, snoddar och sånt. Parfymen använder jag säääääällan.

På mittenhyllan har vi tops, lite hårjox och så diverse tuber och burkar. Som vi sällan använder. Det är fotkräm, handkräm, bus, solkräm och diverse annat. Högst upp är det en låda med litet av varje. Typ termometer, sax, plåster, tejp, tandborstfodral för resor unt so waiter. Spännande va?

Träningsstatus

Så här ligger det till. Den 1 november, på fredag, börjar jag med FitnessFighten. Det innebär att jag kommer att träna varje dag i 30 dagar OCH äta enligt deras anvisningar. (Deras = World Of Shape) Jag gillar ju utmaningar, hehe…

Är inte orolig för träningen. Den biten vet jag att jag klarar för det kan inte vara tuffare än vad TapouT XT var även om det inte blir någon vilodag. Det jobbiga för mig blir kosten. Jag ska äta var tredje timme under min vakna tid och det gör jag inte idag kan jag säga. Nu har jag inte fått kostplanen ännu men det känns spännande. Jag hoppas och tror att ändrad kost kan ge mig de mätbara resultaten jag inte fick med TapouT då jag ”bara” tränade. Jag kommer att blogga om FitnessFighten också, precis som jag gjorde när jag tapoutade. Mest för min skull som vanligt, men alltid finns det någon som har nytta av det.

Och när det gäller TapouT… Det här med att träna 3 pass i veckan har ju gått såååååådär bra. Eller inte alls bra rättare sagt. Jag får inte till det. Och jag är arg på mig själv för det, jag gillar ju verkligen passen, vill hålla igång. Under veckan funkar det men helgerna bara går utan att jag tränar. Inge bra… Jag vill ju träna hemma, inte behöva ta mig till ett gym! Skit. Har bestämt att jag nog vilar mig i form tills på fredag. Sen får vi se. Antingen gillar jag träningen i fitnessfighten och fortsätter med den, eller så tapoutar jag igen. Eller så gör jag någon kombination? Vi får se helt enkelt.

Slutligen var det ju 30 day plank challenge också. Jag avslutar den med och laddar helhjärtat för fredagen istället. Det är tydligen plankor i träningsschemat så jag slipper ändå inte undan. De senaste dagarna har jag plankat 2,5 minuter. Eller. Plankat och plankat. Där någonstans var min smärtgräns. 2 minuter klarade jag precis. 2,5 orkade inte min mage. När jag visste att det var 2 minuter kunde jag hålla ut, men när det var längre gick det inte. Så jag har kört 2,5 minuter, men med vila. Så det känns lagom att avsluta nu när jag måste pausa.

På fredag blir det nya tag – to quit does not exsist!!!!

Det svänger fort

Förra veckan hängde jag med en gnällig bebis. Nu är han glad igen. Nästan överdrivet glad men jag klagar absolut inte. Det gör gott för själen när han fyrar av leende efter leende, skrattar och är allmänt underbar. Idag har han knappt ätit eftersom han varit tvungen att le mellan varje tugga. Typ så. Bra dag med andra ord. Får se hur länge det håller i sig.

Bilden är från igår. R fixade till frisyren. Jag ”fixade” till märket i pannan. Han ramlade när han stod mot en stol. Jag hade koll på honom men hann inte hindra fallet. Vi pratade lite här hemma om jag borde ha dåligt samvete. Borde jag det? Barn ramlar. Barn slår sig. Det kommer Jack också att göra. Mer än detta. Jag vill inte vara som en hök över honom, tror inte att det utvecklar honom. Jag vill att han vågar och lär sig vad som gör ont. Det är klart att det gör lite ont i mammahjärtat, men jag har inte dåligt samvete.

Och så det här med sömnen… Efter Berlin sov han ju hela nätterna i sitt rum. Inte längre. Nu vaknar han till ordentligt vid 01.30-02.30 igen. Så vi är tillbaka där vi var förut. Han börjar natten i sin säng men börjar morgonen i vår. Jahopp…

Det finns alltid något att göra

Jag är lever ju tillsammans med en handy-man. Han har alltid ett projekt på gång att pyssla med. (Av någon anledning prioriterar han sina projekt framför de jag ber honom göra, hehe.) Att bo i hus passar honom så mycket bättre än att bo i en liten tvåa. Nu är möjligheterna så mycket större. Förutom vanliga grejer som att borra och skruva upp saker här hemma har han:
– Gjort om tvättstugan. Den var ful och opraktisk. Nu är den grym!
– Dragit upp en häck mot grannen och satt staket istället.
– Byggt en förvaringsmöbel/bänk som vi har på altanen.
– Isolerat förrådet, satt upp hyllor och lagt klinker på golvet. Det är skitsnyggt.
– Byggt två extra hyllor ovanför garageporten. En yta som annars var helt outnyttjad.
– Gjutit en betongplatta under komposten.
….. Han har säkert gjort mycket mer som jag glömt. Det senaste projektet är att han håller på att bygga ett litet varmförråd i hörnet av vårt garage. Där ska han/vi ha fuktkänsliga maskiner. Typ sågar, vår elektriska häcksax och vår maskin som tuggar sönder större grenar till mindre flis vad den nu heter. Det blir jättebra. Och när han är klar (i slutet av veckan?) kan vi börja ställa bilen i garaget. När vi flyttar nästa gång står ett dubbelgarage högt på min önskelista.

Ser ni dörren där inne till vänster? Där blir det. Att det är stökigt kan ni bortse från. Det kommer liksom på köpet. Och jag hade aldrig bytt bort honom. Aldrig. Sådana som han växer inte på träd.

Det finns kuddar och så finns det KUDDAR

Förra sommaren, innan vi flyttade till huset, skulle vi ha en sängprovardag. Vi hade planerat att åka runt på flera olika ställen och ligga på en massa madrasser och sedan bestämma oss för vilka vi ville köpa. Vi hann med att ”ligga” på Mio innan vi klev in på Sova. Där blev vi kvar i nästan 3 timmar och när vi kom ut hade vi köpt/beställt både madrasser och kuddar. Det blev dyrare än vi kanske tänkt oss men inte fasligt dyrt och jag ångrar det inte en endaste sekund!  Jag äääälskar att gå och lägga mig. Det är till och med mysigt att inte kunna sova eftersom man ligger så gott i sängen. Typ…

Försäljaren på Sova kunde sin sak och lät oss provligga i en massa olika sängar. Han kollade hur vi låg i alla modeller och vi fick känna på olika typer av madrass. Valet var inte ens ett val, det var så självklart att vi skulle ha våra Jensen-madrasser som tacksamt nog var lite rabatterade just då. Och vi som varit inne på fasta madrasser (speciellt R) lärde oss att medel faktiskt var bäst för våra ryggar. Så det blev det. Men det var inte det jag skulle komma till. Utan detta: Innan vi började provligga i sängar för glatta livet försåg försäljaren oss med varsinn Tempur-kudde som vi sedan tog med från säng till säng. Och även om inte alla sängar var sköna så blev jag/vi mer och mer kära i kudden som var gudomlig. (Vi provlåg Tempur-madrasser också som inte alls var sköna.) Men kudden – ojojojoj, vi kände både två att vi bara ”måste” ha kuddarna också. Bra merförsäljningsknep där….

Jag vet inte hur jag ska förklara men den är väldigt kompakt och tung, inte alls fjäderlätt som alla andra kuddar jag sovit med. Fast men ändå mjuk. På ena sidan är det större bubblor (som på bilden) och på andra sidan är det mer vävt. Vi har bubblorna uppåt. Kudden formar sig verkligen efter huvudet och man ligger still och så himla skönt. Det är som en mjuk omfamning. Eftersom den är så tung glider den inte i sängen eller flyttar på sig. Vi fick lite rabatt men den var ändå asdyr. Kommer inte ihåg exakt, men typ 2000-3000 kr är ordinarie pris. Och det är skillnad när man sovit på typ 200-300-kr-kuddar från IKEA i hela sitt liv.  Men man sover eller ligger ju i sängen en stor del av livet och det är värt att inte vara dumsnål då. Kudden håller dessutom i flera år och då blir det inte många kronor per natt om man slår ut det. När våra sängar sjunger på sista versen om 15-20 år är det vi som går tillbaka till Sova och provar ut nästa variant. Supernöjd!

Håller på och tvättar lakan nu och längtar redan till att lägga mig i nybäddad säng ikväll.

(Enda nackdelen med kuddarna nu är att jag sover myyyycket sämre borta. Sängmadrasser i alla varianter kan jag klara av, men kudden är ju aldrig så go som hemma. Nu i Berlin var kuddarna alldeles för mjuka och formbara och sladdriga….)

Min favoritnacke

Den stora och den lilla mannen åkte till farmor och farfar medan jag hjälpte till på städdagen. Här har vi ett jämställt hushåll minsann! (Oftast i alla fall….) Så jag har kroppsarbetat lite och socialiserat med grannarna. Riktigt kul och belöningshamburgaren smakade gott.

Väl hemma går jag in på Emmas blogg och blir alldeles tårögd av att läsa av hur fint hon skriver om något sorgligt. (Jag har blivit så mycket blödigare sen jag blev mamma.) Och just då kommer mina killar hem igen och jag som njöt av lite egentid inser att det ändå är så mycket bättre när vi är hemma alla tre. Nu sitter jag bakom Jack som plinkar på sitt aktivitetsbord och pillar med hans näst intill obefintliga lockar och snusar i hans nacke. Bra lördag….

Ge blod, ge liv

Igår lämnade jag blod. Det var ett tag sedan eftersom man inte får lämna lämna när man är gravid eller ammar. Men nu så. Mötte upp min mamma och så turades vi om att tappas på blod och passa J.

Jag mår aldrig dåligt efteråt, ingen svimningskänsla eller yrsel. Däremot blir jag väldigt svag och presterar dåligt när jag tränar, men det är ju egentligen inte så konstigt. Igår hade jag för övrigt hb 142!! Det är högt, jättehögt för att vara mig. För att få lämna måste man ha 125 eller högre. Jag brukar ligga på 125-127 typ. Gött.

Bilden är faktiskt missvisande, för igår var mini-mannen glad och lugn nästan hela dagen, förutom just när jag ville fota honom på blodcentralen. Hehe. Igår valde jag en mugg från Rörstrand i gåva till min kaffedrickande sambo. Ska nog samla på oss ett gäng….

Tycker att alla som kan och får borde ge blod. Det är mysigt att komma dit, ta det lite lugnt en stund och göra en insats. Gratis fika och så får du veta att ditt blod är bra, att du inte har järnbrist eller andra läskiga sjukdomar. En gratis halv liten hälsokontroll liksom….

Idag regnar det och idag har vi städdag i vårt bostadsområde. Lite synd, men det är bara att ta på sig regnkläder och hugga i.

Helluuuuu uppförsbacke

Nu ska jag sluta med mina backar eftersom det börjar blir tjatigt, men innan jag gör det tänkte jag visa den backen som jag brukar ta uppför. Den är lååååång och seg. Inte tvärbrant, men ganska brant ändå. Från botten av backen bär det uppåt ända till dörren typ och det tar mig lite drygt 15 minuter att avverka sträckan.

Idag var vi på babyrytmik för första gången. Vi har inte kunnat vara där innan eftersom vi haft babysimmet på torsdagar. Det var nästan samma grej som öppna förskolan med den skillnaden att på rytmiken är det bara bebisar upp till 1 år som får komma. Det märktes mest på ljudvolymen som var väldigt mycket lägre. Lugnt och skönt och sångstunden var riktigt rolig tyckte Jack som mest kröp och ålade omkring i mitten av ringen. Dit går jag gärna igen!

Annars är det här mitt sällskap på dagarna. Ledsen och gnällig som sagt. Kan inte låta bli att skratta lite åt honom eftersom ingenting duger och eftersom han fejk-gråter lite också som en riktig drama-queen.