Ingen hemlighet

På fredag fyller mannen år. Varken han eller jag är inte mycket för att fira stort egentligen. Varken födelsedagar eller annat. Vi uppmärksammar dagarna i det lilla bara. 

Men killarna tyckte ju att det var JÄTTEkul både att fylla år och när brorsan fyllde år. Att få smyga, sjunga, fika och ha levande ljus på morgonen. Och allt för dem… Såklart. Alltså har vi bestämt att ”fira” våra födelsedagar också. Med en liten present och tillhörande födelsedagsväckning. Så igår fixade jag, J och T en present som vi slog in. Och gömde i en korg i tvättstugan tills det är dags. Och så fort mannen kom hem sprang J (och T) honom till mötes. ”Pappa vi har köpt present till dig”. ”Pappa vi har gömt den i tvättstugan”. Haha. Underbara barn. 

För övrigt min kanske bästa tågbana ever. Det går att köra överallt och det vet alla som bygger tågbanor att det inte alltid gör…

4 år

Jack. Min Jack. Idag blir du 4 år. Hur gick det till? Innan jag själv blev mamma pratade alla om den där stora kärleken till sitt barn och jag tänkte mest ”yeah, yeah”. Sen kom du och då förstod jag. Som jag älskar dig! 

Grattis på din dag 🎈

Lugn ledighet

Så har vi firat jul. Vår var lugn och fin med glada killar (trots feber på Minimannen). Myyycket mat men gott. Mannens Jansson var höjdpunkten. Mini var superrädd för tomten. Micro hade respekt men tog emot klappar, sa ”tack” och skakade hand. Det var lagom med julklappar. Tror att de landade på typ 10 var totalt. Självklart blev de stora fordonen favoriterna och nu turas de om att leka med varandras. 
Igår på juldagen var vi på middag hos mamma (pappa är bortrest). Jag fyllde år (37 stycken!) och det var skönt att slippa laga mat. 

Unnade mig en present/julklapp – ett par ygritte från blankens. Har seriöst suktat efter dom i tre säsonger. Upptäckte dom i slutet av förr-förra vintern men då var ju säsongen över. Förra säsongen tvekade jag eftersom de kändes lite hårda och jag inte vill lägga massa pengar på att få skoskav. Väntade på att de skulle reas. Vilket de inte gjorde. Sedan ångrade jag mig som tusan. När de faktiskt fanns kvar nu i år så var det ingen tvekan – jag köpte ett par. Klassiska som kan användas till allt. Och jag märker ingen skoskav än så länge. De är lite styva men jag kommer att gå in dem. 

Inatt väntar storm över västkusten och jag kollar Zlatan- och Kentdokumentär på tv. Bäst av allt är att jullunken fortsätter hela veckan. Minimannen är dessutom feberfri…

Micro-mannen 1 år

  

  
Älskade Tim, min lilla Micro-man… Du gjorde vår familj komplett. Du är totalt orädd och oförsiktig. Du tar för dig, spexar och slår dig hela tiden. Du är en cool liten person som är glad bara du får vara med, men samtidigt är du en liten drama-queen som gråter för att bli tröstad. Du äter massor men är ändå så liten. Ditt leende smälter is och dina tjockiskinder vill man både pussa sönder och äta upp. Dina armar runt min hals är det bästa som finns och när du somnar i min famn vill jag aldrig röra mig någonsin igen. Det finns ingen som du och för mig är du allt. Idag fyller du år för allra första gången. 

Mini-mannen 3 år

  
Älskade Jack, min lilla Mini-man… Du gjorde mig till mamma och förändrade mitt liv. Du är lugn, tyst, noggran, försiktig och blyg. Men du är också busig, rolig och tokig. Du är liten i maten men ändå så lång. Du älskar alla typer av fordon och hatar att bli kladdig. Du pratar mer och mer och gör mig glad exakt varje dag. Din hand i min är allt som behövs. Ditt skratt är mitt favoritljud och dina ögon är vackrast i världen. Det finns ingen som du och för mig är du allt. Idag blir du 3 (TRE) år gammal. 

Edit: Dagen måste varit till belåtenhet. Han somnade under tiden jag läste för honom! Det har aldrig hänt förut. Han såg trött ut och jag frågade flera gånger om vi skulle släcka men han sa nej. Plötsligt gick ögonen ihop.  

Nästa år blir det annorlunda

  
 
Julafton igår var bra. Alldeles lagom. Vi började dagen med att titta under granen där tomten lämnat massa julklappar under natten. Mini fick öppna en direkt och Micro tittade på. På förmiddagen kom kusinerna och farmor och farfar förbi på lite tomtegröt och sedan blev det mer julklappar. När kusinerna gick vidare till nästa firande kom moster och avlöste. Vi hade på Kalle på tvn, men det var visst inte så intressant.  

 

När det var dags att äta hade vi lagom lite julmat. Bara det ”viktigaste” enligt oss: Janssons, köttbullar, prinskorv, skinka, rödbetssallad, strömming och vörtbröd. Och julmust! Gott och inte rester som räcker i flera dagar. Efter maten var det dags för mer julklappar – igen. 

Mini tyckte att det var roligt att öppna paket och blev glad för sina grejer. Vi har pusslat, läst, lekt, spelat och använt typ allting, men han fick såååå mycket. För mycket. Så när det gäller det här med julklappar inser vi att vi kommer att tänka om till nästa år. Bara köpa en julklapp. Det räcker. Han får ändå från så många olika att det blir många julklappar totalt ändå. Och en räcker! Nu var det mer att det blev mycket eftersom framför allt jag och mannen köpte mycket men hyfsat billigt. Ett spel här – 30 kr. En bok där – 40 kr  ett pussel – 20 kr. Typ. Så ändring till nästa år. Micro tyckte som väntat att snörena och pappret var roligast men fick också mycket. Vi är bortskämda…

   

 Favoritsakerna blev nog ändå folkabuss 1 och folkabuss 2. Fordon är fortfarande grejen…

Idag fyller jag år. Eller födelsedagen är snart till ända. 36 nu men fortfarande känner jag mig inte vuxen. Trots hus, bil, lån, räkningar, sambo och barn. När slutar man känna sig liten och börjar känna sig vuxen egentligen? Hehe.  

Mini-mannen 2 år

Tänk att det har gått 2 år! 2 år sedan den här stora lilla killen föddes. (Och än så länge verkar det som om han får ha sin födelsedag för sig själv.) Om en stund har vi kalas med familjerna, men vi tjuvstartade dagen ned väckning, sång och ett paket. Brandbilen som låg i mottogs med glada pip och han har inte släppt den sedan dess. Lilla älskling – grattis på 2-årsdagen!!!

En 1-åring in da house!

Nu, precis nu, för ett helt år sedan föddes vår lilla mini-man. Inlägget är tidsinställt eftersom 02.49 är en lite tokig tid att fira på. 365 dagar har han i alla fall funnits hos oss och många mer ska det bli. Samtidigt som det känns väldigt avlägset minns jag den allra första tiden som igår. En ny liten person. Alla hormoner, alla känslor och den stora omställningen att gå från par till familj. Det tog ett tag för mig att landa i allt det nya och den stora, överväldigande, uppfyllande kärleken till Jack dröjde faktiskt ungefär 3 månader. Först då kände jag att allt stämde och att jag hade hunnit ikapp med känslorna och kunde ”njuta”. Och som jag (vi) älskar den lilla mannen! Tänk att man kan älska något litet så mycket.

Här kommer en bildkavalkad från Jacks första månader i livet. Svårt att välja ut bilder eftersom vi har oändligt många, men jag har försökt kolla mest på datum för att pricka hyfsat exakt på månadsdagarna och så har jag försökt välja lite olika scenarion. Han har faktiskt gått från att se ut som en liten gubbe till att bli en liten kille. Och vad lite hår han hade!

När det gäller bilder… Jag kommer fortfarande att lägga upp bilder på J när jag skriver om honom. Men det blir kanske mer profilbilder, eller bakifrån eller närbild på vissa delar av honom. Vet inte om det känns helt bekvämt att lägga upp bilder framifrån längre. Vi får se, men bilder hör lite till inlägg ändå. Får känna mig fram. (Detta inlägget är skrivet på datorn, får se hur det ser ut när det publiceras, om allt kommer huller om buller eller om det ser okej ut?)

Idag väntar kalas för födelsedagsbarnet. Den sista bilden är en ny favorit. Den har liksom fångat den glada, busiga Jack på strålande humör. Min stora, lilla kärlek!