Full fart hela dagen

Pjuh. Dagen har varit produktiv minst sagt. Äntligen fick jag gå till jobbet och som jag jobbade! Jag la i överväxeln och fick gjort en maffig uppgift som normalt borde tagit minst dubbelt så lång tid. Var effektiv som bara den och hann knappt äta. Vet att ingen tackar mig för det men jag gjorde det för min skull. Jag har massa annat inplanerat imorgon och nästa vecka och uppgiften behövde göras så fort som möjligt. Skönt att ha det avklarat!

Väl hemma skruvade jag ihop en förvaringshylla som ska vara i Micros rum. Det är dags att göra i ordning där inne på riktigt. Hyllan blir sååååå bra, är helt kär. Jag hade tänkt mig en klassisk Kallax-hylla från Ikea egentligen men mannen hatar att de är så tjocka och klumpiga. Så jag hittade ett snyggare alternativ. Visar när den är på plats, men så här ser den ut (bild lånad från bygghemma.se):

  

Bostadsmarknaden är sjuk

I området där vi bor kan man säga att det finns hus med tre olika planlösningar. Visste inte/tänkte inte på det när vi flyttade in men är medveten om det nu. 

1. Vårt hus är på 108+12 kvadrat. På bottenvåningen har vi kök med ingång till tvättstuga, badrum och stort vardagsrum där det utan problem får plats både matsalsbord och soffhörna. En våning upp har vi tre sovrum, ett badrum och klädkammare. Sovrummen är lagom stora och klädkammaren är stor och kan faktiskt funka som ett fjärde sovrum.
2. Sen finns det en annan, mindre variant av vårt (typ 94+12) där vardagsrummet saknar en vinkel vilket gör att man bara får plats med soffa, inte en extra matplats. Övervåningen är samma, men rummen är ändå liiiiite mindre. 
3. Den tredje typen är ett sutteränghus med klädkammare, tvättstuga och badrum samt kök och vardagsrum som oftast har öppen planlösning på nedre plan. I sutteränghusen får man också bara plats med 1 matplats, inte 2 och vardagsrummet är svårmöblerat tv-mässigt eftersom det inte finns så bra väggar… På övervåningen finns badrum och sedan kan det vara antingen 3 sovrum och ett allrum eller 4 sovrum. Men. ”Barnrummen” är betydligt mindre än i vårt hus, som tändsticksaskar och väldigt svårmöblerade. Dessa husen är typ 97+20 kvadrat. 

Jag gillar faktiskt vår planlösning bäst. Det hade varit bra med ett allrum uppe men rummen i den varianten är verkligen extremt små och jag gillar att ha klädkammaren uppe. Sen gillar jag egentligen öppen planlösning mellan kök och vardagsrum men just nu passar det oss att ha en vardags-matplats i köket och så äta i vardagsrunmet med gäster. 

Hur som. Vi köpte vårt hus för 2,9 miljoner vilket var ett bra pris. Vi hade kunnat buda till i alla fall 3,2-3,3 typ utan att känna att det var för mycket. För 2 år sedan såldes 3 sutteränghus för ca 3,2 miljoner. Helt okej och normala priser det också. För nästan ett år sedan såldes den lilla varianten av vårt hus för nästan 3,5 miljoner! Det tyckte vi var ett överpris men tre familjer budade som idioter. Och nu. Nu är ett sutteränghus till salu igen. Vi tyckte att utgångspriset på 3,65 var väl saftigt men nu är budgivningen uppe på 4,4 miljoner!!! Det är heeeeeeeelt sjukt. Det är ett parhus liksom och även om det är fräscht är det inte toppklass. Är helt förundrad. Jag känner att både de som köpte för 3,5 och de som köper nu ligger i riskzonen för att gå back men jag kanske har helt fel. Synd att vi inte ska flytta, en vinst på 1 miljon hade inte gjort ont, hehe. Men alltså, det är sååååå sjukt. 

  

Hemma hos oss: Mini-hallen

Ända sedan vi flyttade in för lite mer än 3 år sedan har jag velat göra om i vår pyttelilla hall. Så här har det sett ut:

    
 

Alltså. Vi har mycket skor. Och jackor. Självklart jag, men faktiskt också mannen. Och med den öppna klädhängaren och skostället har ytterkläderna bara överfallit en när man går in. Det ser rörigt ut. Och det har varit rörigt, speciellt nu på slutet. Sen är det inte snyggt heller. Helst hade jag velat ha en liten skjutdörrsgarderob där, men utrymmet är för litet för det så istället siktade jag in mig på en stor, rejäl Ikea-garderob. Men det är ju inte bara mitt beslut. Vi är ju två som ska komma överens, hehe. Så i omgångar har jag tagit upp att jag vill göra om men det har liksom inte blivit prioriterat.  Men förra helgen blev det ääääntligen dags och jag är såååå nöjd. Worth waiting for!

   

  
Fastän garderoben tar mer plats i det lilla hörnet känns hallen ändå rymligare. En bra grej är att garderoben går hela vägen upp till taket så vi utnyttjar höjden bättre. Jag fick välja inredningen och det var inte svårt. En hylla högst upp med korgar för mössor, vantar, halsdukar, regnbyxor och diverse. Sedan en klädhängare. Och längst ner tre utdragbara hyllplan som sväljer massor av skor. Minis skor hade vi vid trappan förut och trots att vi lagt dit några extra par mot förut har vi fortfarande plats kvar för fler. Himla bra. Mannen fick välja dörrar och då blev det speglar. Trodde inte att han skulle vilja ha det, men jag klagar inte. (Jag ville ha det eller vita dörrar….)

Just nu har vi krokar för nycklar precis vid dörröppningen och de ska vi flytta till gaveln av garderoben. I mellanrummet mellan garderoben och ytterväggen ska mannen bygga små fack för ännu mer förvaring av till exempel favoritvantarna, busskort, passerkort, vattenflaskor etc. 

Det känns redan som om garderoben alltid stått där….

Hemma hos oss – Jacks (nya) rum

Nu är vi nog äntligen klara. Som bilden ovan ser det ut när man kommer in i mini-mannens nya rum. Vi klurade mycket på hur vi skulle möblera eftersom rummet är ganska långsmalt. Vi var inne på flera olika scenarion men jag tror att vi utnyttjar rummet bäst nu.

Sängen är en Ikea-modell som verkar ha utgått, vi köpte det allra sista exemplaret. Från början var den JÄTTEHÖG, speciellt om man som vi vill ha en riktig madrass. Så min händige man kapade 20 cm och det gjorde världens skillnad. Ikeas vanliga sidoskydd funkade inte med madrassen så min handy-man fick hitta på en egen variant för att J inte ska ramla ur sängen i sömnen. Tycker att det blev snyggt och mini-mannen sover mot den plankan varje natt så den var nödvändig… (Mannen ska bygga rullådor att ha under sängen också för extra förvaring men det blir ett senare projekt.)

Leksakerna gömmer vi i lådor och vi är faktiskt duktiga på att plocka undan varje kväll, vilket jag kanske inte trodde. Fast det är mest (eller bara) bilar som dras fram varje dag. På den smala hyllan har vi ställt upp lite grejer för att inte gömma undan allt.

Spisen var mannens inköp och Jack använder den faktiskt mer än jag trodde. Han pysslar med plattorna och kranen och så är den ju utmärkt att köra med bilar på ☺️. Jag fick tyg över efter gardinerna så jag gjorde några tavlor med enkla ramar från Ikea…

Från början hade vi tänkt köpa ett köksskåp och ha som garderob för att utnyttja mer av ytan mellan sängen och väggen men sen blev det en vanlig garderob ändå. Den funkar…. Kuddarna har jag piffat till genom att skriva ut bilar på transferpapper och stryka på vita överdrag.

Det är ett ”killigt” rum helt klart men det passar mini-mannen och han älskar att vara där. Han är svår att lägga och har varit det i flera månader nu men när han väl somnar har han börjat med att sova hela nätterna i sin säng och det är ett framsteg. Någon gång har han vaknat och varit ledsen men somnat om efter en koll och nappistoppning. Vi är nöjda alla tre och det känns skönt att det är klart. (Det var tavlorna och mätstickan som var kvar och det fixade vi idag…)

Bok – Boken om Joe (⭐️⭐️⭐️)

Jonathan Troppers böcker handlar ofta om dödsfall, familjerelationer och trassligt ungkarlsliv. ”Boken om Joe” är inget undantag.

Huvudpersonen himself växte upp i en småstad, flyttade så fort han fick chansen och har inte satt sin fot i stan sedan dess. Dock har han blivit smått förmögen på en roman där han berättar allt om sin uppväxt och invånarna i staden. Efter 17 års frånvaro tvingas Joe återvända när hans pappa får en stroke. Han tas inte direkt emot med öppna armar och många är arga/förbannade/besvikna på boken och tar ut det på honom. Joe återser sin barndomsbästis, sin barndomskärlek och sin barndomscrush och försöker lappa ihop sin torftiga relation med sin bror.

Troppers böcker är tragikomiska, och jag gillar dem. ”Boken om Joe” är i mitt tycke hans bästa hittills. Jag tvekade mellan en tre och en fyra i betyg.

Bo i Balltorp

Vi gick på måååånga visningar innan vi köpte vårt hus. Många. Både lägenheter, radhus och hus. Men vi kollade aldrig på något i Balltorp eftersom vi tyckte att det låg fel. Eller inte fel eftersom det ligger i Mölndal men fel eftersom det ligger på ett berg. Men sen kom vårt hus ut på hemnet och resten är historia. Tycker fortfarande inte om att det ligger på ett berg eftersom det är en himla massa uppförsbackar överallt men förutom det kunde vi inte gjort ett bättre val.

Vårt område eller vår gård eller vad man ska kalla det består av typ tio parhus som ligger i en avlång cirkel runt en lekplats. Garage och parkering ligger i utkanten. Det är både bra och dåligt. Bra för att gatan är bilfri och barnvänlig, men dåligt för att det är så långt att släpa hem tunga matkassar när man handlat. Nu när mini-mannen är lite större är det helt perfekt med lekplats utanför köksfönstret. Vi hänger där varje dag. Fast J är inte så bra på att hänga, han vill mest gå omkring. Till en kulle. Till parkeringen. Upp till nästa gård. Uppför en trappa. Ut på gatan. Många av våra grannar är barnfamiljer så man är nästan aldrig ensam på lekplatsen utan var alltid någon att prata med. Himla trevligt.

Att vi bor i ett parhus är också ett plus. Det är det näst bästa efter ett fristående hus. Bara grannar på ena sidan. Vårt hus har ett bra läge på gatan också. Långt upp och sjukt bra solläge. Sol från morgon till kväll.

Jag tror att när man letar hus och väl hittar rätt, då faller alla bitar på plats och det blir bättre än man först trodde.

Städdag med föreningen

Idag har vi haft städdag i vår förening och gjort vårfint överallt. Tycker att det är en rätt trevlig tillställning och inte alls så jobbigt. Alla hjälper till och trots att man småpratar med grannarna det går hyfsat fort att röja och sopa. Vi började vid 10 och strax innan 13 var vi klara och belönades med nygrillade hamburgare.

Detta var min och mannens fjärde städdag sen vi flyttade hit. Första gången var vi med med båda två, jag gravid i typ vecka 30. Andra gången tog mannen städdagen själv eftersom mini-mannen var väldigt mini då. I höstas var det min tur och idag delade vi på det. Vi turades om att hjälpa till och att hålla koll på J. Han tyckte att hela grejen var väldigt spännande och varvade tiden med att gå omkring, vara i vägen och sitta still och leka…

För övrigt är han så himla glad större delen av tiden nu. Har en speciell min där han lutar huvudet bakåt, kisar lite, ler och gör ett ljud som låter lite som ”heeeeejjjjj”. Skönt att han är inne i en bra period för nu växer tänderna som ogräs och jag hade fattat om det gjorde ont och han blev gnällig. Det är inte det lättaste att kolla hur många tänder som är på gång eftersom han kniper ihop munnen när man försöker, men jag tror att det är minst 4 i överkäken och så 2 kindtänder/tuggtänder i underkäken.

Hemma hos oss – under trappan

Då ska ni få titta närmare på en väldigt liten del av vårt hem, men en del som vi tycker att vi gjort det bästa av – utrymmet under trappan. Förut såg det ut såhär:

Ved, ett gammalt skåp som tog plats och fick stå där mest för att det inte passade någon annanstans och så ett skoställ med mina skor. (Vi har rätt många skor i familjen så vi har delat upp det så att R har sina skor vid dörren, jag mina under trappan.) inte mysigt utan mest en avstjälpningsplats. Nu ser det ut så här:

Ett skoskåp och en myshörna. Den var tänkt åt Jack men både jag och R gillar att ligga där och surfa och ta det lugnt. Skoskåpet kommer från blooms möbler. Ni som följer mig vet att det tog sin lilla tid att montera det eftersom det var fel på en lucka. Nu när det är uppe tycker jag att det är görsnyggt. Skönt att kunna gömma undan skorna så att de inte syns också.

I det lilla krypinnet har vi en tjock madrass från Ikea, massa kuddar, mjukisdjur och en pläd. Draperiet är fäst med kardborre och är därför lätt att sätta dit och ta bort. Det var ett himla meck att få den sneda delen att bli okej. Det blev inte supersnyggt när det blev klart, men det får duga. Dock är draperiet lite kort så jag ska sy på muddar i någon rolig färg ☺️.

Min händige 35-åring har gjort en hållare för paddan på undersidan av ett trappsteg. Nu har det blivit lite standard att ligga och mysa med Jack och kolla på ett avsnitt av ”stadens hjältar” där. Han gillar sin lilla hörna, kryper ofta dit.

Området under trappan är lite lurigt och svårt att utnyttja, men jag är nöjd. Tycker att det är mycket bättre än innan även om myshörnan tar plats.

Klaga bör man….

…annars dör man. Inte riktigt såklart men jag är en sådan som faktiskt tar tag i saken och gör något. Som inte bara suckar och struntar i det. Jag klagar. Om jag köper en Cola utan bubbel. Om jag köpt något som dagen efter är på rea. Om någon lägger reklam i vår brevlåda fastän vi har en ej-reklam-skylt. Typ. Hehe. Kom inte på mer klagosaker…

Jag skrev hur som helst ett mail och klagade över vad vi råkat ut för och hur Blooms hade hanterat det. Och voilà! Ett presentkort på 200 kr är på väg till oss. Jag är fortfarande besviken och luckan kommer inte snabbare för det. Men 200 är ändå mer än ingenting.

Efter allt slit…

…med ihopskruvandet av skoskåpet blev jag ändå inte klar och det var faktiskt inte mitt fel. En av lådorna hade ett hål som satt 4 mm fel. 4 mm fel när det gäller en låda som ska öppnas och stängas kunde lika gärna varit 4 cm. Det funkar inte. Så imorgon måste vi dit och klaga och få en ny lucka. Nu är halva vardagsrummet belamrat med kartonger och delar. Suck. Så går det när man inte köper Ikea. Förutom felet var manualen hyfsat lätt att följa så när som på en punkt. Det stod att monteringstiden var 20 minuter. Tillåt mig skratta. HAHAHAHA! Jag höll på i 1,5 timmar och hade inte klarat det på under en timme ens om jag stressat.

Nu har mini-mannen slocknat i sin säng så nu väntar film. Vi skippade pasta och körde på gourmet-pizza till middag. För ovanlighetens skull drack jag vin till maten. Eller jag försökte. Jag gillar inte alkohol. Speciellt inte rött vin. Tycker att det förstör matupplevelsen så jag gav upp och körde på mjölk. Mycket godare. Dricker vääääldigt sällan och saknar det inte ett smack. Efter att Jack föddes har jag druckit MAX 5 gånger, och då är 4 av gångerna typ en klunk eller en sipp som knappt hade behövt räknas. Inga vuxenpoäng på mig när det gäller vin till maten alltså.

Trevlig kväll vänner!
(K. Hoppas att ni har det bra i Thailand… Har sett på statistiken att jag haft läsare där borta och klurade ut att det var du. Sen försvann du men nu är du visst tillbaka igen. Det känns tryggt. ❤️☺️)