Bra köp

Bild lånad från Lindex onlineshop.

Jag har skrivit några gånger att jag är mycket för baggybyxor och byxor med häng. Tighta byxor är verkligen inte min grej. Jag tycker inte att jag passar i det, men framför allt TRIVS jag inte utan känner mig obekväm. Och min stil är att alltid känna mig avslappnad i det jag har på mig så tighta byxor går nästan alltid bort.

Förra graviditeten hade jag ett par gravidjeans men trivdes aldrig i dem så de är slängda sedan länge. Kvar blev ett par gravid-harembyxor som jag gillar och dessutom kommer jag kunna ha flera av mina vanliga brallor eftersom de nooooog lämnar plats åt en växande mage. Men jag har kompletterat min byxgarderob med ett ”loose” par från Lindex MOMs kollektion och är urnöjd. Mina harembyxor har en nackdel och det är att de är helt i bomull och ger ett mjukisbyxeintryck. Jag använder dem ändå, men de nya byxorna från Lindex är gjorda i byxtyg som är tunt, mjuuuukt och skönt. Snygga och bekväma och precis som jag ville ha dem med lagom häng. Enda nackdelen skulle kunna bli magmudden som känns som om den kan bli tight om några månader, men det löser sig förhoppningsvis. 299 kostade dem och rekommenderas för den som är ute efter liknande.

Full fart hela helgen

Hur kan helgen redan vara slut, den började ju nyss? Detta var sista föräldralediga helgen på ett tag. Från och med nu blir det vanliga helg-helgen där man samtidigt ska hinna slappna av och göra sånt man inte hinner under vardagarna.

Igår hängde vi med mannens syrra+familj större delen av dagen. Först var vi på en hembygdsgård på dagen och sen bjöd vi spontant över dem på middag på kvällen. Idag har vi hälsat på mina föräldrar och hängt ute på gården. Sen syndade vi och körde McD på kvällen. Mini-mannen fick sitt första happy meal och ääääälskade det…

Imorgon kör vi jobb, hämtning och lämning för hela slanten.

Grannens cykel är spännande att pilla med.

Vecka 21

Idag är jag i vecka 21 (20+1) och det är 138 dagar kvar till BF. (Som är 15 januari.)
Barnet är ca 18 cm mellan huvud och stjärt och kommer att väga 360 g vid veckans slut. Den första avföringen, mekonium, börjar bildas i tarmen och sinnesorganen utvecklas i rask takt. Bebisen rör sig fritt i fostervätskan men är fortfarande så outvecklad att den inte skulle överleva utanför livmodern.

Jag mår som vanligt bra men funderar på om det är foglossning på g? Det var likadant när jag var gravid med Jack vid den här tiden. Då var jag hos en sjukgymnast som konstaterade att det inte var foglossning utan mer att jag var öm vid svanskota och blygdben så jag hoppas på ett liknande scenario nu, för foglossning har jag såklart inte lust med :). Då gjorde det ont i svanskotan och blygdbenet när jag sett ner. Nu är det lite annorlunda. Det gör liksom ont ovanför blygdbenet, men ganska långt under naveln, svårt att förklara exakt ställe, men ljumskarna känner jag inget i. Det gör ont när jag lutar mig framåt och hugger som bara den om jag suttit en stund och sedan börjar röra på mig. Det var ganska illa i torsdags, inte då farligt igår och idag. Smärtan är där, men den tar inte över även om den påverkar lite. Jag försöker ha is i magen och hoppas att det är ligament eller muskler eller något som töjer sig och att det gör ont därför. Blir det värre får jag kolla upp det, men någon krämpa måste jag väl också få, det kan ju inte gå som på räls hela tiden. (Men är det foglossning får den helst bryta ut efter New York, för då måste jag ju kunna gå omkring!!)

50 %

Missade nästan… Nu är vi precis halvvägs in i graviditeten. 140 dagar avklarade. 140 dagar kvar. Från och med nu blir det alltså nedförsbacke. I och för sig är det den ”jobbigaste” halvan kvar men samtidigt den mysigaste. Magen kommer att bli större och tyngre men samtidigt kommer bebisen att sparkas och hicka och röra sig. Målet är förlossningen och livet som fyra.

Många omföderskor verkar tycka att andra graviditeten går sååååå mycket fortare än den första eftersom man är mitt uppe i familjelivet och eftersom man inte har tid att fokusera lika mycket på kroppen och vad som händer. Jag tycker att det går ungefär lika fort nu som då. Dagarna och veckorna rullar på i ett behagligt tempo. Med mini-mannen hade vi precis flyttat till hus och målade och inredde det och sen hade jag megamycket att göra på jobbet hela hösten. Nu är det lugnare både boendemässigt och jobbmässigt men nu har vi ju Jack som får vårt fokus. Så jag upplever tiden likvärdig.

Med Jack har jag hela tiden längtat efter att han ska utvecklas. Första skrattet, krypa, gå, prata… Pratet väntar jag fortfarande på i och för sig, hehe. Varje månad har haft sin tjusning men jag har hela tiden längtat framåt, gör det fortfarande. Det är helt fantastiskt att få följa honom, se honom växa och bli sin egen. Med andra barnet vill många stoppa tiden. Så känner jag inte nu innan, får se om det ändrar sig? Visst ska det bli myyyyyysigt med en liten spädis igen. Snufsa nyfödding…. Men helt ärligt är det inte så kul att amma dygnet runt, vara bunden, sova kasst, byta bajsblöjor varje natt och allt som hör spädbarnstiden till. Jag ska njuta av varenda dag men inte vilja pausa utan kommer nog längta framåt igen. Jag ser redan fram emot när nummer två är som Jack är nu. Kanske är jag knasig, men så känner jag. Till att börja med är det hälften av graviditeten kvar 🙂

Stora lilla mini-mannen

Idag ska jag ut och äta med några arbetskamrater efter jobbet så imorse var jag inte på jobbet kl 07 som vanligt, utan var med och lämnade på förskolan istället och kom in strax före 08. Mini-mannen visste vad som väntade när vi kom till avdelningen och grät och klamrade sig fast vid mina ben. 😦 (Här gjorde jag misstaget att göra en ledsen emoji-gubbe och resten av texten försvann, suuuuuuck. Emojis funkar fortfarande inte alltså.) Jag vet att det går fort över och jag vet att han har det bra, men det är klart att det sved och högg lite i hjärtat. Idag går han heldag från 07.30-16 för att prova och på måndag är det slut på föräldraledigheten och både jag och mannen kommer att jobba 100%. Vi kör så eftersom vi båda kan flexa. När den ena lämnar börjar den andra tidigt och flexar ut tidigt för att hämta medan den som lämnade jobbar färdigt sin arbetsdag. Ni fattar… Det känns okej och det gäller ju bara för några månader, inte ens fyra. Får se hur vi gör efter nästa inskolning med heltid/deltid….

Det märkas att det händer mycket inom vår lille mini-man nu. Han är på förskolan helt själv utan mig och mannen. Han börjar greppa det här med att äta på egen hand. Han förstår så mycket mer än han kan visa. Men han har inte kopplat det här med ord och prata ännu och det är nog jobbigt för honom och kommer att vara det fram tills det lossnar och han kan göra sig förstådd. När han inte får som han vill gnäller han för att se om det hjälper vilket det inte gör. När han inte kan göra det han vill gnäller han också, men mer av frustration. Han testar oss men är samtidigt så glad och lätt att ha att göra med. Är gärna i famnen. Skrattar mycket. Busar gärna. Hur kul kan det vara att röja i soffan och vår säng egentligen? Och flyga flygplan? Han är lurig och ser så nöjd ut när han gör något han inte får. Han håller gärna handen när vi ska någonstans och låter mig pussa ihjäl honom. Tänk att den fina, fina, unika lilla killen är min. Vår.

Bok – Återvändaren (⭐️⭐️⭐️)

Herregud vilket läsflow jag är inne i nu! Jag betar av bok efter bok mycket snabbare än jag brukar och tänker njuta så länge det håller i sig. Läser en sväng på lunchen, på kvällarna innan jag somnar och gärna på helgen när mini-mannen sover. Sida efter sida. Finns det något bättre än att läsa?

Senast i raden av utlästa böcker är Buthler & Öhrlunds ”Återvändaren”. Detta är den sjätte boken där vi får följa polisen Jacob Colt och hans manskap och den tredje boken där psykopaten Christopher Silfverbielke är med. Silfverbielke är snygg, begåvad, ekonomiskt oberoende och totalt hänsynslös. Han lever på flykt och mördar med en axelryckning. Han byter utseende utan problem, snortar kokain, gillar hård sex och ljuger utan att blinka. Och så hatar han Jacob Colt.

Colt i sin tur jobbar uppgivet på. Avdelningen har mycket att göra med lite personal, jakten på Silfverbielke som åter är i Sverige efter att ha varit utomlands går trögt och privatlivet som varit problemfritt är helt plötligt tungt och jobbigt. Det knakar i fogarna med frun och att han har ett förhållande med en yngre kollega gör inte saken bättre.

Boken är bra, i samma stil som de tidigare men ganska länge känns den mest som en transportsträcka till nästa bok i serien som heter ”Uppgörelsen”. Det är en successiv uppbyggnad om vad som komma skall och slutet är en riktig cliffhanger. Ikväll hugger jag in på fortsättningen…

(En annan sak. Christopher Silfverbielke ser INTE ut som på framsidan av boken i min värld. Han är snyggare. Ögonen mer blå. Håret mer kortklippt och dragen renare. Skäggstubben inte så ovårdad och han har inte så mycket hår på fingrarna. Blurk! Han på framsidan ser ut som en sliskpelle och Silfverbielke är en vårdad tiopoängare!)

Det ska börjas i tid

Med nästa barn ska vi definitivt inte mata så länge som vi gjort med mini-mannen utan det ska få kladdas och slabbas så att det står härliga till. Jack är tydligen den av barnen som är ”sämst” på att äta själv på förskolan. Vårt fel. Vi har matat för att det går fortast, är lättast och för att det blir minst söligt så. Och för att han ska få i sig tillräckligt.

På bara en vecka, sedan inskolningen började, har han i alla fall blivit myyyyyycket bättre på att äta själv och lär sig fort. Han använder helst händerna men han har fått in snitsen med sked nu också. Ibland lyckas han lassa på mycket, oftast blir det lite, men han håller den rätt och vänder den inte upp och ner. Gaffeln är han inte lika bra på, men han använder den om vi hjälper till att ladda den. Han tittar tydligen på de andra barnen och försöker härma. Han vill själv. Han blir stolt när han lyckas själv och vi berömmer när han gör rätt. Och. Helt plötsligt vill han bara dricka ur glas. Själv. Han håller med båda händerna och klunkar ivrigt. Innan har han inte druckit speciellt mycket, men nu dricker han som aldrig förr. (På förskolan har de pipmuggar så jag vet inte vart det kommer ifrån…)

Vecka 20

Idag är jag i vecka 20 (19+2) och det är 144 dagar kvar till BF. (Som är 15 januari.) Innan RUL bytte jag vecka på lördagar men nu går jag in i en ny på fredagen istället.
Jag har två gravidappar och i den ena står det att barnet är 16 cm från huvud till stjärt och i den andra att det är 22 cm långt. Vikten ligger på 225 g i början av veckan och 280 g i slutet så den växer hur som helst… Sinnesorganen hörsel, syn, lukt, känsel och smak utvecklas nu. Huden är täckt av ett vitt fett, vernix carneosa, som skyddar mot påverkan av fostervattnet.

Jag mår bra. Förutom flåset/andfåddheten känner jag mig inte så gravid ännu. Jag kan gå som vanligt och känner mig hyfsat smidig. Glad så länge det varar. När jag ligger ner börjar livmodern bukta utåt som en liten kula, vilket den inte gjort tidigare. Jag känner bebisen flera gånger om dagen, men mannen har inte gjort det ännu. Igår var syrran här på middag och nu vet hon vad det är för kön vilket betyder att jag nog vinner diskussionen om att berätta eller inte ;). FAmiljen får reda på det först….

+ och – med att få en januaribebis

Eftersom jag och mannen bara ligger med varandra en gång om året kan jag inte uttala mig om hur det är att ha BF på någon annan årstid än vintern precis runt årsskiftet. Men jag kan tala om vad jag tycker är bra respektive dåligt med att få en bebis antingen sent i december eller tidigt i januari.

+ Du slipper vara höggravid och svettig på sommaren när det är varmt ute. Istället är du dom störst när det är som kallast.
+ Du slipper visa dig i bikini när du är precis nyförlöst och sladdrig. Eftersom det har gått några månader har kroppen hunnit återhämta sig skapligt efter förlossning och graviditet.
+ På vintern är det kallt, mörkt och tråkigt. Perfekt att mysa inomhus med en liten nyfödding. Lagom tills det är dags att lämna bebisbubblan är det våååår och härligt att vara ute.
+ När det är varmt på sommaren har bebisen hunnit bli några månader och lite tåligare mot värme. Inte alldeles nyfödd och skör.

– Du är ”nygravid” under sommaren och om du får liknande gravidkropp som mig ser du mest bara tjockare ut än vanligt. Mindre kul att hänga i bikini då….Den fina bebiskulan kommer lagom till hösten.
– På vintern florerar många virus och influensor som en liten spädis inte ska utsättas för så man ska undvika offentliga platser de första månaderna. (Vilket i och för sig inte är så svårt. Det räcker bra med familj, vänner och BVC i början.)
– Det är som sagt kallt ute och lättare (???) att få mjölkstockning. (Har aldrig fått det så jag spekulerar egentligen bara…)

Äsch. Det är ju svårt att lista för- och nackdelar! Gjorde ett försök i alla fall. Tror nog att de flesta mammor hittar fördelar med att vara gravida just sina årstider. En sak som jag i alla fall tycker blir superbra med att få barn vid samma tidpunkt – säsongsbundna kläder! Förhoppningsvis blir det inte allt för tokigt med storlekar så att sommarkläderna passar på sommaren och overallerna på vintern till lilla nummer två som kommer att få ärva en del…

Full rulle fram tills nu

Phhhhuuuuuu!
Idag har jag och mannen klarat av årets ullaredsbesök. Jag har kommit fram till att det räcker med 1 gång/år och att just precis nu är en bra tidpunkt att åka om man vill tajma in det när det inte är hysteriskt med folk. Skolorna har hunnit börja, lönen har inte kommit och så har folk inte börjat vinter/julshoppa ännu. Och det var inga problem med parkering eller knökat med folk i varuhuset så dem biten gick godkänt. Däremot fick vi köa en stund i kassan. Jaja…

Vi är (redan) klara med presentbiten till mini-mannen. Julklappar, födelsedagspresenter och storebrorpresent – check på alla tre. Med tanke på hans fascination för hjul satsar vi på bilar. (Och liiiite duplo.) Leksaker är faktiskt riktigt prisvärt i Ullared så vi fick mycket för lite pengar. Kläder är sådär och vi har ju laddat upp med beställningen från next, men vi köpte ytterplagg som overall och jacka+byxa plus strumpor och annat smått och plock. Lite underkläder till oss. Lite tandkräm, deos och rengöringsmedel. Vissa saker bunkrar jag gärna hemma, andra köper jag när det behövs. Blöjor var riktigt prisvärt så det blev två stora boxar.

(Bebisen i magen fick ”bara” dubbel uppsättning av en tigersnuttis. Nu med andra barnet har vi ju redan allt i basväg som behövs. Säng, balja, skötbord, babysitter, babygym, leksaker, filtar och kläder. You name it. Det enda som vi behöver köpa är en ny vagn. Visst kommer jag kanske att vilja handla något nytt i klädväg till nummer två om jag känner mig själv rätt, men då blir det Newbie eller Lindex nyföddserie. Och än har inte bebisshoppingsuget slagit till.)

Vi kom hem rätt sent, packade upp, duschade och parkerade i soffan lagom till ”Suits” började på ettan. Nu har jag förflyttat mig till sängen. Jack sover hos mormor och morfar inatt så jag hoppas att få sova ut tills jag vaknar imorgon, men bara därför kommer jag säkert att vakna tidigt.
God natt och trevlig helg alla!