Månadsarkiv: februari 2017

Över för denna gång


Jamennuså. Ingen mer feber och inget förkylningsåterfall så nu är vabbandet över för den här gången. Imorgon blir det förskola och jobb igen för hela familjen. Får se hur länge det varar eftersom vab är ett återkommande faktum i livet just nu. Speciellt med periodisk feber 😬


Inte ensamma


Det är visst inte bara här hemma som det är sjukdomssegt. När jag ringde förskolan idag visade sig att det är flera barn på Ts avdelning som också har långdragna förkylningar med en liten gnutta feber. Vissa hade kommit tillbaka och fått gå hem igen. Så det är visst något som går. Jag och killarna har ändå haft en ganska bra dag och om bara morgondagen inte bjuder på ett nytt feberbakslag kan det nog bli förskola på onsdag? Men ska inte ropa hej…

Jag somnade redan vid 22 igår och fick sova ända till 07.30 idag så jag har känt mig pigg och utvilad, kors i taket. På förmiddagen körde vi pysselverkstad och gjorde varsitt halsband. J kan ju det där och är fingerfärdig men för T krävs det djup koncentration för att lyckas med att trä på. Dagens halsband är det första som han faktiskt gjort från start till mål. Innan har han tröttnat och inte orkat fullfölja men nu valde och trädde han alla pärlor. Jag fick hjälpa till på slutet men han var ändå med. Och han ääääälskar sina ”smycken”. Vill gärna ha minst ett, helst flera, armband eller halsband varje dag. 


Lite hängig är han ändå min lilla skrutt…


Framåt men med två steg fram och ett tillbaka


Nu börjar det här bli lite segt. T blir aldrig riktigt frisk. I torsdags fick han alltså feber igen och på fredagen var han väldigt hängig. Igår (på lördagen) var han okej igen men idag (på söndagen) har det var gnälligt och han har knappt ätit. Och så, efter en tupplur på dagen (som han aldrig tar när han är frisk) var febern tillbaka – igen. Jippie. Not. Vi blir alltså hemma imorgon. Minst. Det är fram och tillbaka hela tiden. När vi tror att han är okej så blir han dålig igen. Idag var det nästan skönt att febern kom tillbaka eftersom jag redan innan var väldigt tveksam till förskola då allmäntillståndet var som det var. Hoppas att detta är sista ”återfallet” innan han blir frisk… Det känns skönt att det inte är en ”farlig” sjukdom. Lite snuva, låg feber och gnäll gör att mammaoron inte får jobba för högtryck. 


Vad jag gillar


Nybäddade lakan idag, bland det bästa som finns. Hur är ni med lakan? Vill ni ha styva, stela och krispiga eller mjuka och fluffiga? Mitt motto är att ju mjukare desto bättre. Alltså har mina favoritlakan några år på backen eftersom att de bara blir bättre och bättre för varje tvätt. Viktigt är också att lakanet har hål där uppe så att man kan bädda och fixa med innertäcket. Hatar Ikeas lakan! Och hur gör ni med kuddar? Jag och mannen har varsinn som vi sover på. Sen har jag en extra som jag ligger på när jag läser för att komma i bra läsställning. Den bor på golvet när jag sover. Mannens extrakudde kramar han. Den är alldeles knölig. Hu!

Och idag har jag rensat bokhyllan. Alla lästa böcker åkte upp på vinden så nu står det bara olästa böcker och väntar på mig. Flyttar alla jag läst längst ut på vänster sida allteftersom. Trätärningaena från svärfar agerar avdelare så att jag har koll. 


Någonting nytt


Well hello lovers! Ser fram emot många sköna stunder med er 😂


Omstart


Idag var vår minsting inte med på noterna. Han har gnällt, snuvat och gråtit. Han som pratar nonstop och speciellt i telefon i vanliga fall gav mig knappt en blick när jag ringde från jobbet, såg bara ynklig ut. Men lagom till den kulinariska pastamiddagen tinade han upp och blev lite mer av sitt vanliga jag. Hoppas att han vilar upp sig och kurerar sig i helgen, gärna med sovmorgon till 08 😂

Själv måste jag på riktigt starta om mitt liv och komma igång. Nu är det dags att börja löpträna lite. Dags att träna styrka och bygga upp kroppen. Har så ont i nacken just nu och jag vet att det beror på att jag rör mig för lite. Har också lite för ofta migränliknande huvudvärk. Vet att jag mår bättre av träning, att det bara ger positiva effekter. Men att komma igång, att inte bara köra någon gång utan hålla i och göra det till en vana 2-3 gånger i veckan är svårt. Men med våren kommer träningslusten och med lusten kanske viljan och med viljan resultaten. I helgen vill jag springa, och nu J-lar ska jag göra det!


På’t igen


Idag var det nästan så att vi hade tänkt att killarna skulle gå till förskolan men så bestämde vi ändå tillslut att de fick vara hemma för att bli riktigt friska. Och idag kände jag mig nästan dum som vabbade. De var pigga och glada (även om snoret rann på båda och framförallt J hostar en del). Men *poff* efter lunch blev T varm, gnällig och hängig. Jomenvisst var febern tillbaka. Och nu är jag istället glad att vi inte stressar tillbaka till vardagen utan hellre tar den där extra dagen hemma för att vara säkra på att de är friska. Så nu blir det vab imorgon också och så hoppas vi på nya tag från måndag. 

För övrigt var jag med J på vårdcentralen idag för att prata om hans förmodade PFAPA – periodiska feber. (T var hos farmor). Trots att jag redan dragit hela storyn när jag fick tiden hade läkaren inte läst någonting så jag fick berätta Js sjukdomshistoria och visa hemsidan jag hittat och förklara varför jag tror att det är det han har. Läkaren lyssnade, läste, undersökte J och kom fram till att vi ska komma in med J typ det andra dygnet med feber de två kommande omgångarna för att ta olika prover. Det kommer att stå i journalen vad som ska göras. Vi får se vad proverna visar/inte visar och sedan gå vidare på något sätt efter det. Att operera halsmandlarna är ett alternativ som kan funka enligt medibas.se men doktorn var inte pigg på en operation. Helt okej att vi skyndar långsamt. Nu siktar vi in oss på att se om febern fortsätter dyka upp och på att i så fall ta lite prover för att helt bekräfta eller avskriva PFAPAn. 


Bok – En enda natt (⭐⭐⭐)


Njae. Simona Ahrnstedts ”en enda natt” köpte jag på förra årets bokrea mest för att jag gillade omslaget och ville prova en ny chicklit. I boken får vi följa den begåvade men svala överklasstjejen Natalia De La Grip och arbetarkillen David Hamnar som jobbat sig upp från ingenting till iskallt affärsgeni som bara har ett mål i sikte – att krossa De La Grips företag. De träffas – tycke uppstår – och det skiter sig. Typ. 

Jag ”var tvungen” att läsa den här boken just precis nu eftersom jag ville ta reda på om jag skulle beställa en ny ahrnstedt-bok på bokrean som börjar imorgon. Det gör jag inte…. I början var boken direkt dålig och jag tänkte att det skulle bli en tvåa i betyg men sedan kom jag ändå in i handlingen och fick ett flyt i läsandet och den var hyfsad ändå. Inte jättebra men inte helt dålig heller. Lite lagom chicklit. Lite lagom förutsägbar. Lite lagom med kärlek. Lite lagom uppenbar story. Ingen författare som biter sig kvar och som jag kommer att läsa igen då jag har andra jag gillar bättre. 


Värre än förväntat


En anledning till att vi avvaktat med att fixa i Ts rum är sängen. Eftersom J får sova med oss när han är sjuk (och det är han ju varje månad) har den som inte vabbat fått sova med T eftersom han annars kommer in till oss på natten och vi inte vill/kan sova alla fyra tillsammans. Tidigare hade han 120cm att disponera och det funkade faktiskt bra. Men nu. Nu har han 90 cm och vi har under helgen insett att det är lite lite för en vuxen och en T som bökar runt. Zzzzz säger jag! Inatt var det min tur att sova med honom och jag var nästan mer levande än död på morgonen och då brukar jag ändå fungera hyfsat trots sömnbrist. T har mest bökat och rört sig i sömnen så honom har det inte gått samma nöd på. Jag hoppas att han snart börjar sova hela nätter i sin egen säng så att vi inte måste samsova med honom. Det kommer att bli lättare när en av oss sover med J, T sover själv och den andra tar Js säng. Får se om det blir snart eller aldrig 😋

Idag var det min vabdag och idag var T ynkligare än J. Båda har lite lite feber och är hängiga och speciellt T är glansig och sjuk på ögonen. Det har varit mycket gnäll och helt omöjligt att få T att ta ut nappen förutom när han petat i maten. Ändå känns de liiite friskare och kanske kan det bli förskola på onsdag eller torsdag om det går åt rätt håll? 

(Eller. Tim har haft en hostattack nu och är väldigt rosslig. Ska inte ta ut något i förskott.)


Vi klarade oss länge


I och för sig körde vi flex förra måndagen för att låta T vara hemma när han slått i ögat men han var ju inte sjuk-sjuk då. Imorgon däremot är det vabruari för oss också även om vi klarade oss länge, hehe.. Förutom Js återkommande feber tycker jag att vi har två hyfsat friska killar. T har varit rejält förkyld 2 gånger och J ingen(?) sedan i somras. Snuviga är de lite då och då men det är skillnad på snuva och monsterförkylning. Men nu är J verkligen rejält snorig. Antingen är det helt stopp i näsan eller så rinner det, finns inget mellanläge. Såhär förkyld har han inte varit på läääänge, typ sen T var nyfödd. Plus febern som är kvar på höga 38. Undrar så om detta är den periodiska febern eller om den kickar in efter förkylningen? Den som lever får se. T är också snorig nu, blev det inatt. Inte alls som J men helt kurant är han icke. Han känns varm och ser glansig ut på ögonen men är sval som en sommarbris. Vabruari it is.