Bok – En enda natt (⭐⭐⭐)

Njae. Simona Ahrnstedts ”en enda natt” köpte jag på förra årets bokrea mest för att jag gillade omslaget och ville prova en ny chicklit. I boken får vi följa den begåvade men svala överklasstjejen Natalia De La Grip och arbetarkillen David Hamnar som jobbat sig upp från ingenting till iskallt affärsgeni som bara har ett mål i sikte – att krossa De La Grips företag. De träffas – tycke uppstår – och det skiter sig. Typ. 

Jag ”var tvungen” att läsa den här boken just precis nu eftersom jag ville ta reda på om jag skulle beställa en ny ahrnstedt-bok på bokrean som börjar imorgon. Det gör jag inte…. I början var boken direkt dålig och jag tänkte att det skulle bli en tvåa i betyg men sedan kom jag ändå in i handlingen och fick ett flyt i läsandet och den var hyfsad ändå. Inte jättebra men inte helt dålig heller. Lite lagom chicklit. Lite lagom förutsägbar. Lite lagom med kärlek. Lite lagom uppenbar story. Ingen författare som biter sig kvar och som jag kommer att läsa igen då jag har andra jag gillar bättre. 

Kärleken till böcker

Jag älskar böcker! Att läsa är ett av mina största intressen. Det finns inte mycket som slår känslan av att få öppna en helt ny bok, böja ut sidorna och dyka in i handlingen. Eller få gå och lägga sig igen efter frukosten på helgen och läsaläsaläsa (nu händer det dock aaaaldrig). Längtar upp till sängen varje kväll och min lässtund innan jag somnar. Det känns riktigt tomt de kvällar det är så mycket att jag inte hinner varva ner med min bok. Tycker att det är ren lyx att få plöja sida efter sida och kapitel efter kapitel i alla möjliga böcker från alla möjliga författare. Blir löjligt upprymd av att välja ut 4 pocket men bara betala för 3 i bokaffären. Älskar att få tips från någon som jag sedan verkligen gillar. Älskar att ge tips. Älskar att diskutera böcker. Älskar att själv hitta nya favoriter. Tycker att fullsmockade bokhyllor är hemtrevligt. Läsning är livet. 

Och för en bokälskare är bokrean något som får det att vattnas i munnen. Jag har drygt 20 böcker som väntar på att läsas och behöver INTE fler. Men jag kan inte låta bli. Och kom igen – en inbunden bok för typ 70/80kr – det är för bra för att motstå. Jag har en dröm om att få ett bokrum någon gång igen… böcker är inredning. Böcker är snyggt. Böcker är hemtrevligt. Tycker jag. Har gjort årets förbeställning och som vanligt hamnar jag strax under 1000kr och på runt 15 böcker. Ser redan fram emot mitt paket!

Bok – Öppnas i händelse av min död (⭐⭐⭐⭐)

På sista tiden känns det mest som om jag tagit mig igenom en massa 3-betygs böcker. Stabil, svag eller stark trea men ändå mest mellanmjölksböcker. Ingen riktigt dålig men ingen riktigt bra bok heller. Men äntligen blev det lite ändring på det efter att ha läst Liane Moriartys ”Öppnas i händelse av min död”.  En bra, annorlunda bok som jag slukade. 

Grundstoryn är att Cecilia hittar ett kuvert från sin man där det står just vad boken heter. Bara det att Cecilias man är inte död… Men det handlar inte bara om Cecilia. Vi får följa flera olika personer och familjer och under berättelsens gång vävs deras vardag och öden ihop på ett figgigt men naturligt sätt. Jag gillade allt med boken. Den flöt på, var spännande men ändå rogivande och karaktärerna fick liv. Läs den!

Bok – Avdelning 73 (⭐⭐⭐)

Yes! Äntligen en bok som jag läste ut fort med mina mått mätt. Det tog mindre än en vecka. Avdelning 73 är Sofie Sarenbrants fjärde bok om Polisen Emma Sköld. Emma vaknar upp på sjukhus efter att ha legat i koma i fem månader då hon varit med om en ridolycka. Hennes nyfödda spädis har blivit en bebis, hon känner inte igen relationen med sin sambo och funderar på om det verkligen var en olycka. Emma tar hjälp av sin kollega för efterforskningar och känner sig låst i att inte kunna göra något från sjukhuset och vara beroende av andra. 

Även om boken är lättläst tycker jag inte att detta är den bästa Sköld-boken i serien. Det tar ett tag att få ihop alla personkopplingar för mig. Mer än en  person som är med kan jag inte minnas att jag läst om i de tidigare böckerna och det förvirrar. Kapitlen är korta och handlar om en person åt gången. Historien går fort framåt och i och med att man följer olika personer blir det olika  vinklar och på slutet är det superspännande. Vilken cliffhanger! Trean är stark och jag ser fram emot uppföljaren. Kanske kan jag köpa den på årets bokrea?!

(Trots att jag gillar deckare och följer Camilla Läckberg på Instagram och tycker att hon är vettig måste jag erkänna jag inte läser hennes böcker. Läste de tre första men slutade. Borde kanske försöka igen eftersom hon är ”Sveriges deckardrottning” baserat på sålda böcker. En tanke-avstickare – för mig är Sofie Sarenbrant Sveriges deckardrottning just nu….)

Bok – De jagade (⭐⭐⭐)

Njae. Nu har jag läst tre Will Robie-böcker och även om Baldacci som vanligt håller bra klass blir det nog inga fler böcker i just den serien även om jag kommer att läsa mer Baldacci. Serien är bra, men sticker inte ut. Jag känner inget extra för huvudpersonerna. Den fastnar inte riktigt och saknar – något… Jag har läst Robie-böckerna utan att köra fast och tappa sugen men inte mer än så. Det finns så många andra böcker jag hellre verkligen vill läsa, så många serier jag hellre köper nästa bok från. Jag har 20 böcker som väntar och nu när bokrean nalkas lär det bli fler. 

De jagade känns som tre böcker i en. Först är det en uppgörelser med nynazister, sedan en expedition eller vad man ska kalla det i Nordkorea och så är det ett attentat mot presidentfamiljen. Var och en med riktiga nagelbitaravslut. Så det är högt tempo och mycket växlingar och boken går fort att ta sig igenom. Om du redan gillar Robie är den självklart. Annars inte. 

Bok – Attentatet (⭐⭐⭐)

För några dagar sedan läste jag ut David Baldaccis andra bok i serien om yrkesmördaren Will Robie. (Nu håller jag på med den tredje…) Jag håller fortfarande på att lära känna Robie och det tar sig men än så länge tycker jag nog inte att den här serien är bättre än baldaccis tidigare om kamelklubben och Sean King. Men dåligt är det inte heller. Bara lire annorlunda karaktärer. Som vanligt med Baldacci är det politik och vita huset och tidsnöd. Det är samma oavsett serie liksom. Och det är tempo och allt ser hopplöst ut men så funkar det ändå. 

I attentatet anlitas Robie för att leta upp och eliminera en kollega som börjat jobba mot organisationen helt på egen hand. Men allt är inte glasklart och Robie får flera tecken på att allt inte står rätt till. Har kollegan kommit något större på spåren? Helt okej bok men inte toppklass…

Bok – Falleri Fallera Falleralla (⭐️⭐️⭐️)

Jag har läst alla Gerhardsens tidigare böcker i Hammarbyserien så det var självklart att jag skulle läsa den åttonde och sista boken också. Gick faktiskt tillbaka och kollade i min goodreads-app där jag lagt in alla mina lästa böcker och bok två (mamma, pappa, barn) och tre (vyssan lull) blev mina favoriter då de fick full pott av mig. Hela serien har varit bra men ändå känns ett avslut okej då den har tappat lite gnista på något sätt och alla karaktärer liksom stannat av. Min absoluta favoritserie är Nesbøs Harry Hole och där vill jag liksom aldrig att det ska ta slut. Här känns slutet inte lika sorgligt och lättare att acceptera. Tackar för läsningen och personligheterna och ser fram emot att läsa fler av Gerhardsens böcker eftersom hon skriver bra och spännande. 

Nöjer mig så och säger inget om storyn utan tycker bara att den är en självklarhet att läsa om man läst de andra sju… 😉

Bok – De oskyldiga (⭐️⭐️⭐️)

David Baldacci och jag går way back. Har läst honom i många år och eftersom jag gjort det betyder det sjävklart att jag gillar honom. Det är thrillers, det är eliten (både soldater, livvakter, FBIoch secret service), det är skickligt uppbyggda stories, det är tekniskt, det är spännande, det är nagelbitande jakter. Ahmen typ som James Bond fast ändå inte. Amerikanskt men bra amerikanskt liksom.  
De oskyldiga är första boken i en serie om Will Robie. Robie är lönnmördare som lever och jobbar helt på egen hand. Men en natt fullföljer han inte sitt uppdrag. Efter det är sig inget likt. Han blir jagad, men av vem? Och varför? Dessutom korsas hans vägar med tonåringen Julies och plötsligt är han inte ensam längre. 

Nja är mitt omdöme. Helt okej men inte grym. Jag har bok två och tre om Robie också. Hoppas att det tar sig lite när jag lärt känna honom… 

Bok – Och så levde de lyckliga (⭐️⭐️⭐️)

Efter den senaste tidens deckare var det dags för en chick-lit och det blev Lucy Dillons ”och så levde de lyckliga”. Boken handlar om vännerna Anna och Michelle. Bokmalen Anna är gift med en man som har tre äldre barn från ett tidigare äktenskap. Hon vill inget hellre än att bli mamma själv, inte bara styvmamma. Men hennes man är inte riktigt med på noterna och det hjälper inte att alla i hennes närhet tyckts bli gravida. Michelle driver stans populäraste inredningsaffär med nitisk precision. Hon har lämnat sin man och är fast besluten att jobba hårt och leva ensam. När bokhandeln som ligger bredvid hennes butik helt plötsligt bli ledig ser hon sin chans att utöka verksamheten. Men det visar sig att hon måste driva bokhandeln vidare i ett år innan hon kan göra verklighet av sina planer. Så hon anställer sin vän Anna. Och på den vägen är det. 
Det är kärlek. Krossade hjärtan. Vardag. Shopping. Vänskap. Familjeliv och hundpromenader i en salig blandning. Och böcker. Det enda som stör mig lite är att Anna läser så himla mycket barn- och ungdomsböcker. Hon är 31 och borde sluka nya böcker snarare än att läsa om gamla. Menmen. Trivsam bok och jag gillar att huvudpersonerna från Dillons tidigare böcker dyker upp i utkanten av handlingen utan att nämnas speciellt. Det är bara för att jag läst böckerna och minns dem som jag vet att de har varit med innan. Annars hade de bara varit vanliga karaktärer. Lite kul….

Bok – De underkända (⭐️⭐️⭐️⭐️)

Jag fick fundera länge om jag skulle sätta en trea eller fyra i betyg. Sen kom jag på att jag inte funderade på grund av boken utan på grund av min läsning. Jag kommer i säng för sent och är så pass trött att jag inte orkar läsa många sidor innan jag somnar. Och när man hackar sig fram några få sidor åt gången blir det inte bra. Om jag hade orkat läsa mer varje kväll hade jag fått bättre flyt, kommit in i handlingen mer och gillat boken utan eftertanke. Så det blev en fyra ändå. (Fast samtidigt borde jag väl kunnat hålla mig vaken om den nu var så bra?! 🤔)

Hur som helst. ”De underkända” är den femte boken från Hjort och Rosenfeldts serie om Sebastian Bergman, och den tredje på raken jag läser nu. Men nu tar jag en paus från gänget på Rikskrim eftersom det inte finns fler böcker 😥. Detta är nog min nya favoritserie faktiskt och jag kommer lätt att läsa vidare. Storyn nu är att Rikskrim blir inkopplade när först en och sedan två ”dokusåpakändisar” hittas mördade på samma sätt. Utredningen tar nya vändningar hela tiden och karaktärerna man trodde att man kände lite visar plötsligt nya sidor. Sebastian Bergman känns mer och mer human. Torkel hittar en gnista och blommar upp. Vanja mår inte bra och håller på att tappa gnistan. Billy kämpar mot sina demoner och Ursula är ensam. Slutet är som vanligt olidligt spännande och det finns flera lösa trådar och jag vill veta vad dom händer. Nu. 

(Nu ska jag ge mig på en bok jag skjutit upp att läsa i flera flera år. Supertegelstenen Shantaram…. 942 sidor 🙈)