Etikettarkiv: inskolning

Nu är det klart

Någon var pepp på förskola imorse och någon annan var mindre pepp…

Idag hade vi sista inskolningsdagen på förskolan. På måndag jobbar både jag och mannen så då är det skarpt läge. (Tills vi får vabba…) Och nu är det jobb och förskola som gäller i flera år framöver. Det känns – bra. Ett nytt vardagsliv liksom. 

För att summera har inskolningen gått overkligt bra med Micro-mannen. Inga problem alls. Till och med pedagogerna var impade över hur bra han anpassat sig till exakt allt utan en min. Mini-mannen har hadt det tuffare. Han gråter vid lämning, men det har han faktiskt alltid gjort (förutom några veckor här och där). Han blir glad snabbt när jag lämnar och har det bra men det är inte kul att gå när han blir så ledsen. Det känns nästan värre nu när han förstår varför vi lämnar och kan uttrycka att han inte vill stanna kvar. Innan, när han pratade mindre var det bara gråt, nu är det så mycket känslor och vilja och ord också. Förklarar och pratar med honom om lämningen varje dag och hoppas att han kommer in i lunken. Skönt att en är glad i alla fall. Hade varit jobbigt om båda grät. 

Så på måndag – jobb! 

Annonser

Det blir aldrig som planerat


Bokläsning för mamman medan T sov efter maten. 

Hehe. Ingen idé att planera för mycket eftersom det aldrig blir som man har tänkt sig med småbarn. Borde veta bättre vid det här laget… Vi har två inskolningsveckor. Denna och nästa. Min plan var att liksom bli klar med inskolningen nu för att kunna öva på lämningar av både J och T nästa vecka. Jag såg framför mig några timmar hemma varje dag där kunde sitta med barnens fotoböcker. Bara mata, mata, mata och ”komma ikapp” lite. Kanske unna mig någon timmes läsning också. Vara stand-by och ha det lite lyxigt. 

Micro-mannens inskolning går precis som vi trodde skitbra. Han bondar med pedagogerna, lullar runt, äter bra och somnade där idag. Eftersom vi var hos doktorn i onsdags och det var studiedag igår har det bara blivit tre dagar för honom, men det har varit tre bra dagar så honom ska jag säga hejdå till nästa vecka. Räknar med lite tårar, men inget sammanbrott. 

Men mini-mannen fick ju halsfluss… Och även om han är förskolevan så räcker det inte med de tre timmarna han fick i måndags för att han ska känna sig trygg på sina nya avdelning. Behöver nog stötta honom lite nästa vecka så där ryker måndagen. Om han är frisk då vill säga… För trots 2,5 dygn med antibiotika är febern kvar. Segt att det tar så lång tid till effekt. Vi var inne på vår VC på eftermiddagen och kollade sänkan idag igen och den hade tack och lov gått från 101 till 81 så det går åt rätt håll. Men även om han blir feberfri och kan fortsätta inskolningen får han antibiotika 3 gånger om dagen och de ger inte på förskolan. Det betyder att även när jag kan övningslämna honom också måste jag dit efter lunch och ge mittendosen. Ännu mindre hemmatid…

Nu är jag ju föräldraledig så jag ska inte klaga och inte räkna med egentid men jag hade ju ändå trott lite på det. Hehe. Bara att inse att det viktigaste är att få J frisk igen och se till att de har det bra på förskolan. Alla egna minutrar jag får är bonus.  


Tröttsam upprepning


Tre timmar på förskolan – check ✅

Det gick – över förväntan. Typ. Eller som förväntat. Micro-mannen grät inte alls. Var glad och pillade på allt. Lekte inte så mycket med de andra barnen utan gick mest runt själv och kollade in allt. Åt med god aptit och pratade med ”sin” pedagog som har hand om inskolningen. Somnade på två röda när vi var klara för dagen. Mini-mannen hade det tuffare. Helt ny större avdelning men halvnya pedagoger och både kända och okända barn. Han var ledsen i början och ville ha mig där men det gick bättre och bättre efter hand. På slutet kramade han faktiskt två av pedagogerna när han sa hejdå. Det ska nog ta sig…. Men jag var mer med mini än med Micro fastän det är Micro som ska skolas in. 😍

Men. På eftermiddagen fick mini-mannen feber. IGEN! Gnällig, varm, vill inte äta och ser hängig ut. Känns det igen? Vi skojade här hemma om att tre timmar räckte för att han skulle bli sjuk. Tror ju inte febern har det minsta med förskolan att göra utan är mer rädd för att det är halsen igen. Att han inte blir av med vad det nu är. Eller att det ploppar upp igen och igen. Tyyyyypiskt. Ska ringa vårdcentralen imorgon och se om de kanske ska ta halsprov på hela familjen. Någon av oss kan ju bära på något som bara gör J sjuk. Lilla kraken. 


Julfirande på förskolan

  

Idag var det julavslutning på Minis avdelning på förskolan. Först fikade vi innan det var dags för gemensam sångstund. Minis avdelning har inget luciatåg eftersom många barn kan tycka att det är jobbigt att ställas upp och tittas ut. Istället sitter alla – föräldrar, pedagoger och barn – inne i lekhallen lite hipp som happ och sjunger tillsammans. Många barn satt i knät på sina föräldrar medan andra roade sig själva. Trodde att Mini som är lite reserverad med mycket folk skulle vara klistrad vid oss men han tog plats i mitten och hade nog riktigt kul. 

Micro var såklart också med. Den gubben blir nog inte svår att skola in. Han var helt obrydd. Kröp omkring och undersökte allt han kom åt, satt still och observerade alla barn eller kröp fram till någon och sökte uppmärksamhet. Han är cool. 

Nu väntar snart julledigt tillsammans, ska bara jobba imorgon först….


Stora lilla mini-mannen

Idag ska jag ut och äta med några arbetskamrater efter jobbet så imorse var jag inte på jobbet kl 07 som vanligt, utan var med och lämnade på förskolan istället och kom in strax före 08. Mini-mannen visste vad som väntade när vi kom till avdelningen och grät och klamrade sig fast vid mina ben. 😦 (Här gjorde jag misstaget att göra en ledsen emoji-gubbe och resten av texten försvann, suuuuuuck. Emojis funkar fortfarande inte alltså.) Jag vet att det går fort över och jag vet att han har det bra, men det är klart att det sved och högg lite i hjärtat. Idag går han heldag från 07.30-16 för att prova och på måndag är det slut på föräldraledigheten och både jag och mannen kommer att jobba 100%. Vi kör så eftersom vi båda kan flexa. När den ena lämnar börjar den andra tidigt och flexar ut tidigt för att hämta medan den som lämnade jobbar färdigt sin arbetsdag. Ni fattar… Det känns okej och det gäller ju bara för några månader, inte ens fyra. Får se hur vi gör efter nästa inskolning med heltid/deltid….

Det märkas att det händer mycket inom vår lille mini-man nu. Han är på förskolan helt själv utan mig och mannen. Han börjar greppa det här med att äta på egen hand. Han förstår så mycket mer än han kan visa. Men han har inte kopplat det här med ord och prata ännu och det är nog jobbigt för honom och kommer att vara det fram tills det lossnar och han kan göra sig förstådd. När han inte får som han vill gnäller han för att se om det hjälper vilket det inte gör. När han inte kan göra det han vill gnäller han också, men mer av frustration. Han testar oss men är samtidigt så glad och lätt att ha att göra med. Är gärna i famnen. Skrattar mycket. Busar gärna. Hur kul kan det vara att röja i soffan och vår säng egentligen? Och flyga flygplan? Han är lurig och ser så nöjd ut när han gör något han inte får. Han håller gärna handen när vi ska någonstans och låter mig pussa ihjäl honom. Tänk att den fina, fina, unika lilla killen är min. Vår.

IMG_0171-1.JPG


Lite löjligt stolt sådär

Inskolningen på förskolan går fortfarande bra. Himla bra till och med. Igår var det ju dags för första lämningen och det gick fint. Mini-mannen hade varit glad hela tiden utom när det kom in en annan pappa. Då hade han börjat gråta en kortis eftersom det inte var mannen men det gick fort över. Han somnade till och med med alla andra barn efter lunchen och det hade vi nog inte trott skulle hända på första försöket så det går över förväntan bra och vi känner oss stolta, precis som nog alla föräldrar gör.

Jobbigast var det för mannen. Just att lämna för allra första gången och inse att liten håller på att bli stor. Idag har han lämnat igen och även om Jack var glad var han mera tveksam nu. Ville gärna hålla handen och när mannen gick hade han börjat gråta och ropat pappa. Det går över på någon minut men jag fattar ju att det gör ont i hjärtat…

IMG_7166.JPG
Förutom att busa i våran säng är det kul att klättra i soffan och gärna tända och släcka läslampan…


Status inskolning förskola

Nu är två dagars inskolning avklarade och det har gått som förväntat – bra. Mannen har varit med hela tiden men mini-mannen bryr sig inte så mycket om honom. Han är upptagen med att leka och undersöka alla nya grejer. Tittar bara bort mot R någon gång ibland men glömmer honom så fort han ser att han är där. Har inte varit ledsen en enda sekund. Maten går okej. Han äter lite, sölar lite och får lite hjälp av sin pappa. Det ska nog ta sig ganska fort. Än så länge har han inte sovit där eftersom han varit lite för speedad. Imorgon gör de ett försök och på torsdag ska jag försöka flexa ut någon timme så jag kan se hur det ser ut och träffa personalen.

Igår var han lite gnällig på eftermiddagen/kvällen men idag har han varit glad hela dagen. Igår kan det berott på att han först var på dagis och sedan blev lämnad hos farmor och farfar när vi gjorde RUL. Efter sin gnällperiod för någon vecka sedan är han annars en liten solstråle. Han ääääääälskar att busa i vår säng. Springer runt, kastar sig, snurrar och skrattar skrattar skrattar. Och så äääälskar han att sitta i förarsätet på bilen. Nästan för mycket. För han gråter och kastar sig när vi lyfter bort honom. Så han är en glad skit just nu, förutom just då. 🙂

IMG_7017.JPG