Etikettarkiv: sjuk

Inte ensamma


Det är visst inte bara här hemma som det är sjukdomssegt. När jag ringde förskolan idag visade sig att det är flera barn på Ts avdelning som också har långdragna förkylningar med en liten gnutta feber. Vissa hade kommit tillbaka och fått gå hem igen. Så det är visst något som går. Jag och killarna har ändå haft en ganska bra dag och om bara morgondagen inte bjuder på ett nytt feberbakslag kan det nog bli förskola på onsdag? Men ska inte ropa hej…

Jag somnade redan vid 22 igår och fick sova ända till 07.30 idag så jag har känt mig pigg och utvilad, kors i taket. På förmiddagen körde vi pysselverkstad och gjorde varsitt halsband. J kan ju det där och är fingerfärdig men för T krävs det djup koncentration för att lyckas med att trä på. Dagens halsband är det första som han faktiskt gjort från start till mål. Innan har han tröttnat och inte orkat fullfölja men nu valde och trädde han alla pärlor. Jag fick hjälpa till på slutet men han var ändå med. Och han ääääälskar sina ”smycken”. Vill gärna ha minst ett, helst flera, armband eller halsband varje dag. 


Lite hängig är han ändå min lilla skrutt…


Framåt men med två steg fram och ett tillbaka


Nu börjar det här bli lite segt. T blir aldrig riktigt frisk. I torsdags fick han alltså feber igen och på fredagen var han väldigt hängig. Igår (på lördagen) var han okej igen men idag (på söndagen) har det var gnälligt och han har knappt ätit. Och så, efter en tupplur på dagen (som han aldrig tar när han är frisk) var febern tillbaka – igen. Jippie. Not. Vi blir alltså hemma imorgon. Minst. Det är fram och tillbaka hela tiden. När vi tror att han är okej så blir han dålig igen. Idag var det nästan skönt att febern kom tillbaka eftersom jag redan innan var väldigt tveksam till förskola då allmäntillståndet var som det var. Hoppas att detta är sista ”återfallet” innan han blir frisk… Det känns skönt att det inte är en ”farlig” sjukdom. Lite snuva, låg feber och gnäll gör att mammaoron inte får jobba för högtryck. 


Omstart


Idag var vår minsting inte med på noterna. Han har gnällt, snuvat och gråtit. Han som pratar nonstop och speciellt i telefon i vanliga fall gav mig knappt en blick när jag ringde från jobbet, såg bara ynklig ut. Men lagom till den kulinariska pastamiddagen tinade han upp och blev lite mer av sitt vanliga jag. Hoppas att han vilar upp sig och kurerar sig i helgen, gärna med sovmorgon till 08 😂

Själv måste jag på riktigt starta om mitt liv och komma igång. Nu är det dags att börja löpträna lite. Dags att träna styrka och bygga upp kroppen. Har så ont i nacken just nu och jag vet att det beror på att jag rör mig för lite. Har också lite för ofta migränliknande huvudvärk. Vet att jag mår bättre av träning, att det bara ger positiva effekter. Men att komma igång, att inte bara köra någon gång utan hålla i och göra det till en vana 2-3 gånger i veckan är svårt. Men med våren kommer träningslusten och med lusten kanske viljan och med viljan resultaten. I helgen vill jag springa, och nu J-lar ska jag göra det!


Så segt

Js feber har inte gett med sig ännu och imorgon är vi inne på sjätte dagen. Tycker så synd om min stackars miniman. 😥 Vi har redan insett att det blir vab minst måndag och tisdag också för han behöver minst ett feberfritt dygn på sig för återhämtning. De första dagarna låg han runt 40. Nu ligger han ”bara” runt 39 så det går ändå åt rätt håll. Och. De senaste två kvällarna har han verkligen febersvettats mängder. Sådär så att vi har trott att han svettats ut det sista. Men på morgonen är febern där ändå. Envis rackare. Den här omgången känns ändå inte lika jobbig eftersom J äter mer än han brukar göra. Han äter inte mycket, men helt okej. När han blir sjuk brukar han börja lukta på ett speciellt sätt. Både en speciell sjukdomslukt och förbränning. Han luktar inte alls så nu. Håller tummarna att han sover bort det inatt då. Tredje gången gillt!


Lägesrapport


Pjuh. Tre dagar hemma. En planerad studiedag som blev sjukdag och så två vabbdagar. Det är rätt segt att vara hemma och jag skulle ljuga om jag inte tycker att det ska bli lite skönt att jobba imorgon och få vara vuxen och umgås med vuxna. Fast samtidigt vet jag att jag kommer att längta hem. När de är sjuka vill jag bara vara nära och trösta och ge trygghet varenda sekund. Inget annat är viktigt. Jag blir en lejonhona. Nu får ändå mannen ta över och de får gärna bli lite pappiga på kuppen. På lördag har jag dessutom kick-off med House Of Lila så han får två dagar själv. Hehe. 

T är bättre. Hostan på nätterna är fortfarande inte alls bra men febern är borta. Nu ska han bara sluta snora, sluta gnälla, börja äta och bli mindre mammig också. 😬 J är tyvärr rätt hängig. Tror inte att han varit under 38 grader på hela dagen trots febernedsättande. Och – imorse tog han en klunk flytande Ipren och kräktes upp den över mig – blev lite skakig men det var ingen fara alls. Bra Jenny! Bra för kräkfobin… När J har feber blir han ynklig och mammig och har velat mysa och sitta i knät. Det har inte T gått med på riktigt så idag har jag inte räckt till och det har stundtals varit två ledsna killar. T har klättrat och hoppat och stört när J velat ta det lugnt. När T var sjukast accepterade J att jag var mest med T. Synd att T inte riktigt är där ännu i förståelse… En bra grej under våra hemmadagar är att jag bestämt över tvn. Inte bara serier (Johans fordon, stora maskiner, Daniel tuff och dinosaurietåget) och olika filmer istället för typ samma på repeat. Idag såg vi hitta Nemo och den lilla sjöjungfrun. Igår trassel. Inte bara bilar och flygplan alltså. Jaja. Filmer mot jobb. Myskläder mot vanliga kläder. Fredag här kommer jag!


Inte som planerat och mindre bra


NTF blev utflykt med farmor blev sjukdag. Ett bra byte till ett dåligt byte. 😉

Micromannen har varit lite småhostig, gnällig och hängig sedan förra veckan. Har tagit tempen på honom flera gånger men ingen feber. Var till och med inne på att vabba måndag eftersom hostan blivit värre men så sov han okej och eftersom han inte var sjuk-sjuk fick han vara på förskolan ändå. Det var som om något inte riktigt bröt ut. Igår på dagen gjorde det det. Bröt ut alltså. På kvällen var han suuuuupersnorig. Näsan bara rann och rann. Början av natten var hostig och snörvlig deluxe. Sedan sov han okej några timmar innan febern kom vid 04. Jag har sovit värdelöst. När Micro var bebis var nätterna när han var förkyld eller febrig fruktansvärda. Gnäll, bök och ligga hud mot hud. När han fyllde 1 blev det så mycket bättre men inatt var sämsta natten på lääänge. Tror att jag somnade vid midnatt och inte sov mer än några minuter efter 03.30. Klagar inte, några stöknätter tar jag så gärna bara han får må okej. 

Pyjamas- och soffhängardag idag alltså och en liten kille som har velat ”mysa mamma” i princip hela dagen. Det blir jag som vabbar imorgon också och torsdagen om det behövs. Har hyfsat lugnt på jobbet så sjukdomen kom ganska lägligt ändå. Ska försöka komma i säng tidigare för att ta ikapp lite sömn. 


Inte helt god 


Nämen oj, tomten har visst lämnat lite julklappar under granen…

Tyvärr är vi inte helt hundra inför dopparedagen imorgon. Minimannen vaknade upp med feber och den har hängt i hela dagen. Var precis uppe och nu är han som en kamin. Som vanligt en gång i månaden alltså. 😥 Menmen. Vi firar som planerat. Tar det lugnt hemma med mormor och moster och sedan tar vi det lugnt hos kusinerna med farmor och farfar. Han kan lika gärna hänga i soffan där som hemma. Eventuellt åker jag och J hem tidigare. 

God jul i stugorna! ❄