Lilla olyckan

  
Det är inte lätt att vara Micro just nu. Han vill så mycket men får inte riktigt till det. Han är precis på gränsen till att krypa och kunna ställa sig upp obehindrat men är inte helt där ännu och därför blir det en del gråt. Lite av frustration och lite för att han slår sig. 

Han militärålar ungefär hur fort som helst och drar sig upp på knä i en handvändning.  Men även om han har stått i krypställning flera veckor har det inte lossnat. (Mini var exakt likadan men började krypa framåt ungefär i den här åldern). Och igår gjorde micro faktiskt sina första kryp där han flyttade händer och knän 3-4 gånger innan han ålade! Att ta sig upp från knästående till stående är inte heller helt enkelt. Fötterna viker sig eller så hamnar han för tight inpå det han ska stå mot eller för långt bort.  När han lyckas ställa sig är han sjukt nöjd. När han inte får till det frustrerad.
Han ålar och vänder och sitter och vrider och provar. Och han slår sig flera gånger om dagen. Dels för att vi inte kan passa på honom hela tiden eftersom vi har två barn att hålla koll på och umgås med. Men också för att han inte är så försiktig som Mini var. Det är mer full rulle. Han gör face-plants. Slår i näsan. Pannan. Kinden. Bakhuvudet. Ramlar bakåt, åt sidan eller rakt ner. Gråter hjärtskärande. Ibland lättröstad, ibland tar det tid. Lilla liv…

Ser fram emot att han ska komma på hur man gör och hamna lite mer i harmoni tills det är dags att knäcka lära-gå-koden. 

Bilden visar för övrigt ett riktigt Micro-signum. Hans tår! Han böjer och kniper och spretar med tårna hela tiden. 

Det går framåt

  
Micro utvecklas synbart för varje dag nu. Han som rullat fram överallt har helt slutat med det och ål-kryper bara. Först gick det rätt långsamt men nu har han fått upp farten och militär-kryper snabbt. Han trycker upp rumpan också. Så fort han kopplar ihop det med raka armar kommer han att krypa. Han tar sig upp i krypställning hela tiden när han stannar men han står inte och gungar på alla fyra som J gjorde utan när han inte kommer någonstans viker han ner armarna och ålar vidare istället. Det känns verkligen som om han kommer att gå från ålande till krypande snabbt. Sen han han lärt sig att sätta sig upp från liggande också. Och han drar sig upp till sittande mot lådor, trappsteg och våra ben. Pincettgreppet sitter som ett smäck. Sen pratar han och tjoar och puttrar med läpparna. Kort sagt. Det är full rulle hela tiden. Kul!

Bra inflytande

  
Det tog två pappadagar. Nu har Micro i stort sett slutat rulla fram och ålkryper istället. Vet inte om jag är oinspirerande eller vad det är, men trevligt med en förändring. Tims ålande påminner om militärkrypning. Det är börjda armar och bestämd, stark rörelse när han drar sig framåt. Rumpan putar uppåt men det är inget kryp ännu. 

En annan sak han gör är han han lägger sig på sidan och balanserar på armbågen. Gärna när han håller i en leksak. Det ser både avslappnat, vingligt och stabilt ut på samma gång. 

Just nu med Micro

   

• Han är fortfarande en liten huligan som röjer fram. Han siktar in sig på storebrushans leksaker och struntar i sina egna. 
• Han ålar mer och mer när han vill ta sig någonstans istället för att rulla. Och så gör han tappra försök till krypställningen men är inte riktigt där ännu. (Även om jag vill att han ska bli äldre behöver han inte lära sig krypa än och gå får han gärna börja med när han blir 14-16 månader. Ju senare desto bättre!)
• Han dricker välling! J gjorde aldrig det. Han drack en provpåse vi hade fått hem men när vi köpte ett paket totalvägrade han. Likadant varje gång vi provade innan vi gav upp. Micro slurpar inte i sig den i ett svep men dricker och har inget emot den så vi kör med välling på kvällarna. Kul med något nytt. 
• Maten går….sådär. Gröt, frukt och välling går bra men lunch och middag är katastrof och han får nästan inte i sig nåt. Det är en kamp varje gång. Han spottar ut och kletar med händerna och gråter. Idag slog det mig att han nog inte gillar 8-månaders-burkarna med större bitar så jag ska susa iväg till affären imorgon efter förskolelämningen och prova om 6-månaderspuré löser problemet. Annars hoppas jag på en övergående fas eller att det beror på nästa punkt:
• Han är snörvlig stackaren. Snoret rinner och han hostar en del. Och så rosslar det i halsen. Inte så konstigt att han stundtals är lite gnällig men mestadels är han faktiskt vid gott mod. Det verkar som att det är mest synd om honom första och andra dagen en förkylning bryter ut. Sedan har han symptom men är inte så besvärad. 
• Han sover riktigt bra i egen säng. Några gånger per natt kan han vakna till men om man stoppar i nappen somnar han om. (Förutom när han är sjuk för då sover han kasst. Gråter och gnäller, måste ha napp och måste nudda mig hela natten. 

 

Sista minuten

Man blir trött av att sova borta! Vi hade inte ens hunnit åka 1 km på väg hem när mini-mannen däckade. Eftersom han somnade passade vi på att åka till Frölunda Torg och köpa en present till morgondagens kalas och han sov sig igenom hela besöket. Trots sin powernap på drygt 30 minuter innan kl 11 somnade han efter lunchen också. Efter 2 timmar fick vi väcka honom. Så ja, det var visst uttröttande igår….

Övernattningen hade hur som helst gått bra och än så länge har ingen blivit avskräckt från att ha honom fler nätter. Själva övernattningen bestämdes efter kl 15 igår och när klockan blivit 17 var Jack avlämnad hos kusinerna. Snabba puckar. (Nästa gång vi har barnvakt ska vi nog ut och äta, men igår hade vi inte förberett något. Vi låg i varsin ände av soffan och käkade godis och såg på ”House Of Cards”. Funkar det med.) Jack i sin tur blev väl omhändertagen. Inte så konstigt med faster, farbror och 3 kusiner som gett honom uppmärksamhet. Han somnade på 5 minuter, sov hela natten och när han vaknade vid 07 låg han nöjd i resesängen 1 timme och filurade. Redig pöjk!

Idag har det varit soligt men blåst kyligt. Vi drog ändå ut på en promenad för att få motion och frisk luft. Här hemma har den lille italienaren röjt runt. Han har blivit grym på att ställa sig upp och börja gå, men nu när han blivit snabbare ramlar han efter några steg. Ändå har han nästan slutat krypa. När han inte staplar fram kör han någon slags apgång med raka ben. Ser sjukt obekvämt ut.

I sin takt

Vår lille kille utvecklas stadigt i sin egen takt. Han är inte supersnabb i sina färdigheter, men inte superlångsam heller. Mig kvittar det vilket. Han lär sig förr eller senare! Jag blir varm i hjärtat varje gång han gör framsteg ändå.

Han har blivit asgrym på att gå från magläge till att sätta sig upp och från att sitta till att åla iväg. Han kryper allt mer, men åla går fortfarande fortast. Gåstolen är han livsfarlig i! Snabbhetsmässigt alltså… Pincettgreppet sitter inte hela tiden, men ibland får han till det. Han drar sig upp till stående utan att blinka. Att gå känns en bit bort, men nu ikväll övade vi lite med lära-gå-vagnen och det tar sig. Han är tyst och glad för det mesta men flera gånger per dag drar han igång och snackar för fullt. Det är ma-ma, va-va, vä-vä, ba-ba och någon enstaka gång pa-pa. Han rör gärna läpparna och viskar för sig själv innan han ljudar högt. Och så blåser han med läpparna. Allt ska in i munnen. Tycker att han smakar på allt mer än sina kompisar, menmen. Vi övar och övar på att vinka, men än är vi inte där. Oavsett. Det går framåt och han är en fantastisk liten person. Inte partisk alls, nejdå.

Klängapa och klättermus

Sneak-peak på Js rum.

Jack är rolig nu. Jobbig men rolig. Han är aldrig still. Far runt överallt. Pillar på allt. Drar sig upp mot allt. Ålar med en väldig fart mot ett bestämt mål. Står ofta, ofta på alla fyra i krypställning. Flyttar armarna och flyttar benen men får inte ihop det till kryp. Att krypa under bord och stolar är skoj. PET-flaskor också. Han har suttit på knä ganska länge nu. Har precis börjat dra sig upp till stående. Brett stående som glider ut i spagat. Helst klättrar och klänger han på mig eller R, men idag dög mormor och morfar också bra. Morgonmyset är ett minne blott. Nä, klättra över mig är mycket roligare! Allt, allt åker in i munnen. Han piper, låter och tjoar mer och visar tydligt när han är missnöjd. Blir frustrerad när han inte får till det. Har börjat fejk-skratta. Älskar sin gå-stol och är läskigt snabb med den. Utvecklingen går verkligen i rasande takt nu!

Idag klättrade han själv i gå-stolen lite halvt när vi hade fällt ihop den.

Kors och tvärs och överallt

Nu är det slut på friden. Man får hålla koll på Jack typ hela tiden. Han kryper inte ännu men har blivit riktigt snabb på att åla sig fram. Alltid dit han inte får. Såklart. Typ till braskaminen och pilla. Då lyfter jag bort honom och placerar honom på mer än behörigt avstånd. Men vips så är han där igen. Sladden till pappas dator lockar också och när han har siktet inställt går det fort. Vi brukar alltid mysa i vår säng på morgonen innan vi går upp. Jag kollade mailen och vips var han framme vid kanten och kollade ner på golvet. Slut på friden som sagt. Men det är jättekul att följa hans framsteg på nära håll.

Badkille och upptäcka världen

Igår var J faktiskt inte speciellt kul att hänga med. Inget var riktigt bra och han bara gnällde och gnällde. Tills vi kom till simhallen… Då helt plötsligt blev han superglad. Precis som om han visste att han skulle få bada. Igår dök han 4 gånger utan problem. Det hade säkert gått med fler dyk, men vi skyndar långsamt. Gårdagens roligaste var ändå att det var en mormor på babysimmet och kollade på. Och fotade sitt barnbarn men det fattade ju inte Jack. Så fort hon tog fram mobilen smilade han upp sig och tog fram värsta poserna och han kollade på henne heeeela tiden och log. Lille gubben, alla är inte alltid intresserade av dig!

Här hemma övar han för fullt på att förflytta sig och upptäcker världen. Bilderna är tagna för någon vecka sedan och sedan dess har han gjort stora framsteg. Då orkade han inte riktigt med underkroppen. Nu står han på alla fyra och svajar men har inte fattat hur han ska förflytta sig. Han drar sig framåt med bara händerna och börjar bli läskigt snabb. Han vänder och vrider sig överallt och sträcker sig efter allt han inte får röra, typ sladdar som vi inte barnsäkrat… Undrar hur lång tid det dröjer innan han kryper?