Efter sju sorger och åtta bedrövelser hamnade jag i Central Park. Först stannade inte subwayen på en hållplats på grund av en ”investigation” och på nästföljande stopp var alla tvungna att gå av. Alltså. Någon hade tagit livet av sig. Sedan var tre tåg på raken expresståg. När jag äntligen kunde hoppa på ett tåg var det också ett expresståg. Sicken miss. Istället för att få gå av på 86th st som jag planerat hamnade jag på 125th st. Lite fel. På grund av självmordet gick trafiken inte som den skulle och det kom bara nya expresståg (inga vanliga) och jag var inte sugen på att åka ner till 59th st. Men efter drygt 1 timmes väntande och suckande och stönande kom jag fram och kunde börja traska runt i det som kallas New Yorks lunga. Central park.
Hade varit förutseende och köpt med mig lunch och sämre kan man ju ha det en måndag i oktober. (Notera kameran i väskan.) Jag hade egentligen velat se parken i höstfärger med gula, orange och röda löv, men man kan inte få allt. Det dröjer nog några veckor innan löven byter färg och eftersom jag inte blir mindre gravid hade jag inte så mycket att välja på. En grön park är också vacker och Central Park är speciellt. Mycket folk överallt. Turister såklart, men mycket barnvagnar och motionärer också.
Jennys pysventil 